hopp

i dag såg jag en man utan hopp.

Han stod utanför en snabbmatskedja och tittade in. Svagt lät han blicken flacka runt..fullständigt omedveten om människor runtomkring.
Han böjde sig flera gånger fram mot rutan som om han försökte ta bort något från den. Kläderna var smutsiga.
Hans ansikte var sargat.....

Han stank av alkohol och skit, ingen som gick förbi undgick det som skedde.
Innanför rutan satt ingen... han fortsatte med sitt egendomliga beteende.....inte alls hotfullt, bara märkligt.

Jag stannade upp en stund..... kände mig olustig inombords. Min instinkt sa att jag borde gå vidare och låta mannen sköta det han höll på med...vad det än var.
Men jag kunde inte. Jag var fascinerad.....o på samma gång illa till mods.

Ett litet barn närmade sig honom försiktigt..utan sin mammas vetskap, hon stod o pratade i en mobil. Mannen tittade på barnet och log...sträckte försiktigt fram handen och gav den lilla något.
Barnet sken upp och skrattade för att sedan själv sträcka sig fram mot rutan och göra likadant som mannen...med samma rörelser stod de så där i säkert 30 sekunder innan mamman förskräckt drog barnet till sig och gick i väg.

Ur barnets hand ramlade något och jag såg att det var något färgglatt.

Fler och fler människor samlades runt detta ytterst märkliga skådespel......
Jag närmade mig långsamt mannen och de övriga. Det var alldeles tyst runt honom..ingen sa något..inte ett ljud..ingenting..
Doften av avgaser, snabbmat och avlopp spreds sig framför oss......
Hans händer gjorde gester, oavbrutet. Jag såg fortfarande inte rutan.
Till slut tog han fram en bandspelare och satte i gång den..ljudet som kom ut var välbekant.
En otroligt vacker melodi spelades upp och mannen log mot de som stod nära honom..han sa inget...inte de eller.


När jag går fram ser jag......

Han har målat en bild på rutan med hjälp av kritor, det stod en text under.
Bilden förställde en äng, moln, träd, hav och ett litet barn.

Det var vackert...mycket vackert.

Texten under skar i mitt bröst...trasade mitt innersta och jag för första gången på länge, ville gråta.
En kvinna brevid mig tittade upp med blicken från marken.....
hennes andning var tung och kondensen från hennes mun blev till imma vid varje andetag.....hon slöt ögonen.

Det var tyst...
alldeles      alldeles     tyst

hon grät.




jag kunde inte röra mig..... 

i texten stod.









"en gång var jag ett barn" .....









Jag orkar inte ens förklara hur jag mådde när jag sedan tog pendeln hem.
Miljoner tankar for genom huvudet och jag såg mig själv med lite andra ögon..... Jag kände efter i mitt innersta och försökte få svar på vad jag vill..o inte vill..ta chansen när jag har den..kanske ge den till någon annan..jag ifrågasatte mina val o de val jag ännu inte gjort.....
När jag kom hem letade jag upp musiken mannen spelade i sin gamla bandspelare.
La mig på sängen och slöt ögonen.
Jag grät.
En skön känsla spred sig i min kropp och jag kände mig lättare än på länge. Mina tankar och funderingar fick vila en stund.
Jag orkar inte slåss mot saker jag inte kan förändra..... däremot orkar jag fortsätta hålla de jag bryr mig om nära.
Jag har.....hopp.





musiken som hördes var:


try walking in my shoes.....

Hebefiler e vi allihopa allihopa du med, du med o jag med tjofadderittan..

I förrgår gick jag bakom Mauro Scocco i ungefär 2 minuter.....bokstavligt gick i hans fotspår. Från apoteket vid klarabergsviadukten till t-centralen. I går däremot, mötte jag Kristina Lugn i gången mot gallerian vid plattan. Hon såg samlad ut (?). Letade efter S:s hårgrej på alla möjliga ställen. Fick veta att Kicks, Åhléns m.fl inte saluför denna produkt längre.
Störst chans att hitta dessa mirakeldroppar var att åka till Epa i Länna/Haninge...eller närmsta Maxi.....
Jaha.

Gick i stället en vända på stan o hamnade till slut på Kulturhuset vid plattan....
Där var det folk...en jävla massa folk. Smashing Pumpkins knullade i mina öron och jag beställde en öl.
En Eriksberg närmare bestämt. Där satt jag o väntade på MA. Vi skulle gå ut o ta en bira..o prata skit..typ.
Såg ut över folkhavet runt plattan, Åhléns o bort mot Sveavägen. Jag slogs av "hetsen".....Fy fan va folk e stressade.
Gamla, unga, kvinnor, män, sargade, stärkta, nypippade, gammalpippade(?), uteliggare, inneliggare, kvasiintellektuella, dumma, brats, wannabes, väktare, poliser, arbetare, fjortisar, drömmare...o så jag.
På Kulturhuset fanns även "kulturmänniskor" (så klart) som beställde in konstiga kaffesorter med tillhörande äcklig kaka.
De bär kläder som visar att de är "kultiverade" och "medvetna" om den rådande kulturen inom teater och annan svårgripbar konst. "raka bävern" är för dessa människor något ofattbart märkligt. En o annan anorakklädd ungdom drog också en repa förbi där jag satt. Med palestinasjal och dåligt smink gick de bara omkring....

Träffade MA och vi drog i väg till bishop arms för att ta en bira. Efter två åkte vi sedan till mariatorget för att "kultivera" oss på/i hotellobbyn Rival. Där var det också folk..en jävla massa folk. Bartendern tröttnade ganska snabbt på vår beställning då jag propsade på att få ett glas vin med ett stänk pellegrino i. Han sa att de inte har pellegrino där vilket jag tyckte var skitdåligt. Blev en stor stark i stället. Efter det beslöt vi oss för att åka hem...i stället parkerade vi oss på seven eleven en stund och köpte kaffe, gick in på nätet och blev nostalgiska över hur vackert det är i Karlskrona...ja, vi tittade på bilder därifrån på min facebook....
fulla o trötta tog vi sedan tunnelbanan från slussen. MA åkte vidare till odenplan o jag själv till centralen. På tåget hem bakom mig, satt tre fulla fjortisar o berättade högt om vem som knullar vem.
pust.

Nästan hemma ringer mobilen och jag blir varm...igen.....

Under natten kan jag inte somna utan ligger i stället o tittar på youtubeklipp med Magnus Betnér och Henrik Schyffert..skrattar en stund o somnar med en halv pepparkaka i handen.




så e det...


dikt...typ..

När jag var 18 år fick jag för första gången veta hur ont det kan göra. Alla har vi varit där, en del en gång , en del flera gånger...somliga av oss har varit där åtskilliga gånger. Gemensamt för alla är att känslan oftast inte går att beskriva i ord.
Som sagt, när jag då var runt 18 skrev jag för första gången en dikt om mitt innersta.
I dag satt jag med ett gammalt..tja..samlade brev etc som jag tagit med mig från Karlskrona och fann denna dikten. Först blev jag lite full i skratt, sedan såg jag ju...fan...den e riktigt bra. datumet var lite svårt att se. Men uppskattningsvis är det skrivet runt -89. coooolt...
Är den lika aktuell fortfarande undrar nog någon..det kan du ge dig fan på. Den är alltid aktuell..för alla...hela tiden...
inte bara nu..även i morgon och i övermorgon och dagen efter det.
Att jag lägger ut den här kan nog för en del svagsinta vara lite för mycket..
men som sagt..livet bjuder hela tiden på överraskningar...fy fan..så varför kan inte jag göra detsamma.


 

 


Om jag bara för en kort sekund fick se änglar med ögon av eld.

om jag bara ett kort ögonblick fick andas mot den vackraste av själar, omsluta mitt innersta.

utan svar och utan lust.

bara då kan jag se klart.

bara då kan jag låta mitt väsen få älska.

älska tills du låter mig fly.

 

Jag hatar varje del av din skönhet.

Jag förkastar varje försök till känsla och förnuft

Kärlekstörst blir din största fiende när

du faller mer än du förstår och aldrig mer får du tveka.

bara då, utan ängslan och förtvivlan låter jag dig sakta glida bort..

tills vi aldrig mer kan se vad vi var..


 


 


så e det...

 


 


 


 


 


 


 


 

 


 


 


 


 

 


 


 


 


 


?

nä..

inte nu..inte i dag...
kanske nån annan dag..

för övrigt kan jag bara tillägga att "kampen "mellan de mest lästa bloggarna är det mest patetiska som jag läst i metro detta året so far...
mode o glamour i all ära..men va fan..allvarligt.
Är människor så jävla ytliga o blåsta i huvudet att man tvingas läsa en annan människas blogg för att veta vad som är inne eller ute?
eller är det "spännande" att läsa om vilken bh som passar bäst till ett läppstift??
Men det är väl som jag trott hela tiden...

Men då undrar jag:

vem är du som inte har en egen åsikt?
o vem fan är du som säger en sak men gör en annan?

p a t e t i s k t.....


...

...minnen av stunder då något man fann vackert var just...vackert.

följande musikvideo berör mig än i dag. På ett sätt jag inte kan förklara i ord.....











 




så e det...

home 2

Jag har nog trott att saker är mer enkla än vad de är...eller så är de det..?eller inte..eller va?


Efter noga övervägande åker jag förmodligen hem till Karlskrona nån dag i nästa vecka o blir skitfull med min bäste vän. Ska bli riktigt skönt. Är som sagt inte riktigt klart ännu...men det lutar åt det.

Skönt?

Ja faktiskt.
En riktig jävla cp-fylla.

Men inte kan det väl vara bra att festa hårt för att komma till insikt med sig själv o annat?

Nä, det är inte bra ett skit..för kroppen...men helt klart värt det för stunden. Dessutom har jag min tankesmedja hemma hahahaha...Där kan jag koppla av o rensa huvudet, komma tillbaka med ny energi o ta tag i allt. Enkelt.

Jag tror alla har en plats man finner mer rofylld än andra platser. Att då blanda in alkohol kan ju tyckas vara förkastligt. Tappar man inte själva känslan då?  Nepp..tvärtom för mig så förstärks den. Öppnar sinnena...Vilket gör att jag sedan, faktiskt, orkar mer.

Paradoxalt nog.

Jaja...i alla fall så åker jag nog hem två tre dagar. Planen är att på kvällen när jag kommer hem slå knut på ordbajset med .hmm..vi kallar honom MO...och sedan få kräkas en stund. Han kommer förmodligen också kräkas, dock inte med ord. Snarare är hans kräk relaterat till för mycket wiskey.

I min lägenhet kommer jag sedan på natten att somna gott i soffan...för att vakna runt åtta med djävulsk huvudvärk. Detta botas bäst med en liter mjölk samt en påse kanelgifflar.

Följande dag kommer tillbringas på ett av stadens caféer. Detta café består till största delen av patetiska, snusande handbollsspelare med nyaste sail-racingtröjan. De sitter gärna fyra fem timmar och dricker kaffe latte. De säger inte så mycket då samtalsämnena är begränsade till vad och/eller vem man knullade i helgen. På det så pratar man också självklart om sin sport, handboll. Eventuellt diskuteras också viktiga saker så som resultaten i champions league.

På borden där de sitter har man strategiskt placerat sina snusdosor samt den senaste nyinköpta mobilen.

Till detta hör självklart den blonda Karlskronatjejen. Hon utmärker sig ofta genom att tillbörligt skratta titt som tätt. Inte sällan utan att veta vad hon egentligen skrattar åt. Blir mer som ett mantra.
Detta för att väcka och få handbollsspelarens uppmärksamhet och eventuellt gratisdrinkar följande fredag.

Könssjukdomar är något man oroar sig mindre för då dessa relativt enkelt går att åtgärda. Bl.a.genom att "pensla ballen" eller motsvarande, "pensla muffen".
I en mellanstor stad som Karlskrona går det inte att undvika de där människorna man vuxit upp med. En del bra, en del mindre bra.

Ofta inleder man en konversation som båda vet leder till byte av mobilnummer men som man sedan dagen efter raderar. De som vill knulla får spela svårfångade. Hemma i Karlskrona går det inte att vara desperat. Man lider nämligen av "storstadskomplex". Detta visar sig mest genom att man helt enkelt ska vara en dryg jävel mot alla som man inte känner.

MO o jag brukar oftast skratta åt dessa människor. O av någon märklig anledning infinner sig alltid en frustration av att man inte kan få folk att bara uppföra sig naturligt. Som om de är de första i världen med attityd?

Sedan har vi stackarna som med ljus o lykta alltid får något fuktigt i ögonen runt kvart i tre.

Då jävlar raggas det... de raggar först på den snyggaste bruden, sedan på den mindre snygga bruden..till slut raggar de på tjejen som vägrar raka överläppen. Skulle inte det funka går de hem o runkar till aktuell rapports senaste medföljande dvd-porr-skiva. Slänger i väg ett sms till polarna att de "knullar en så jävla het brud" o somnar med ansiktet i en kebablåda med strips o svag sås.

Själv kommer jag som sagt somna på soffan med tv:n på och ett lätt illamående, men ändå med ett leende på mina läppar.

Nu löser inte jag, eller någon annan heller för den delen, alla problem, funderingar eller vad det nu kan vara genom att åka hem o festa. Men en bira med en av sina bästa vänner kan öppna många sinnen och ge "aha-upplevelser".

skål.




så e det...


home...

funderar på att dra hem till Karlskrona en sväng o "bonda" med kompisarna nästa vecka. Är ju sportlov o allt.
Vilken dag det blir har jag inte bestämt ännu...får se..

En iskall staropramen på nivå (nattklubb) o umgås med mina vänner...shit va skönt o komma från allt med jobb o skit.
Bara få vara slappna av o inte tänka.
Fy fan va trött jag är.....

En av mina bästa vänner skickade ett mail för några dagar sedan o sedan ringde  han härom kvällen o pratade en stund. Han sa att jag får bli full o sova på hans soffa när som helst.. bara jag inte blir en känslomässigt funktionshindrad grönsak hahahaha.. så jävla kul.  Efter tio öl kan vi tendera att göra djupanalyser av vår aktuella livssituation, vilket ofta leder till gapskratt och en kebab hemma hos honom runt 04.00....baksmällan tar vi. Det är det värt.
Jag har en egen soffa för övrigt.
Vi pratade om sådant som bara vänner kan prata om...vi kom på att vi har fan inte "tid" med en massa jävla "skitsaker". o annat tjafs. Folk är så förbannat bekymrade hela tiden för saker de inte kan påverka...även vi.
Vi tyckte vi var klokast i världen.


Lägger in två bilder... Pretto?..kanske..men det skiter jag i.


image8

En del av Karlskrona stad..sett norr i från vid "bryggarberget".
image9




så e det...


kärlek...typ..

I dag såg jag en gammal man o kvinna på pendeln.De satt tätt intill varandra och höll varandras händer.
De log mot varandra och småpratade lite..... man kunde ganska snart urskilja hur deras känslor för varandra var ..hmm..passionerade.
Kanske hade de träffats nyligen eller så hade de varit gifta en längre tid...vilket är skitsamma.

Jag blev uppfylld av en konstig känsla..någonting som gjorde mig berörd...
Jag kände en djup respekt för de båda samtidigt som jag insåg att det är få förunnat att på ålderns höst känna denna trygghet i en annan människa.
Min egen erfarenhet av kärlek har varit kantad av diverse motgångar som det säkert varit för de flesta, vilket gjorde att jag började småle lite för mig själv... nästan lite fånigt.

I detta sällsamma rus av eufori över två människors kärlek hör jag bakom mig två yngre människor samtala.
Jag vände snabbt på huvudet och såg en kille o en tjej..kanske 16 år..sitta och hålla varandras händer?!
Hade jag måhända hamnat på the tåg of löve?

De båda unga hade samma glöd i ögonen som de båda äldre...vilket blev till en ganska märklig situation.
Jag tror de flesta som satt i den delen av vagnen fick stänk av harmoni och glädje över sig..alla satt o såg allmänt "nöjda" ut. Min vana trogen började jag så sakteliga ana oråd. Skulle jag hamna i en vagn av kärlek..jag som med min pessimism vaksamt betraktar min omgivning, av en slump?
En konspirationsteori började ta form i mitt inre, jag såg framför mig hur hela världen ville ge mig en "funderare" på mitt eget förhållningssätt till att ge, ta och känna kärlek.
Efter en stund erkände jag för mig själv att så är inte fallet.
Är lite skadad bara...
Och nej..jag är inte rädd för kärlek.

jaja... I dag har jag varit i skogen med eleverna. Jag har förmodligen gått längre på en enda dag i dag än jag gjort på säkert 5 år.
Med granbarr innanför tröjan lufsade jag runt o försökte se van ut. Vi hade två guider med oss som skulle visa olika fenomen i naturen (i februari?) och de gjorde sitt bästa för att entusiasmera våra elever. Jag pekade stolt på marken o kläckte käckt ur mig: "titta här, rådjursbajs". Den ena "guiden" sa då ganska snart att så var det inte alls..det var kaninbajs.
Det slutade med att eldning av blöta kvistar som ryker var det enda som var intressent nog.
Jag, genuint, avskyr att frysa och bli blöt...så att hålla humöret uppe o motivera eleverna var för jävla jobbigt.......På vägen hem sa jag till AK (vuxen) att hon luktade "baglady"...(av all rök) AK sa att det var väldigt vänligt av mig och att hon tycker om mig också.
Själv hade jag hållt mig undan röken ganska effektivt vilket  märktes genom att jag, konstigt nog, luktade sköljmedel när vi kom tillbaka till skolan.


Jag åt korv...
halvfärdig korv.
o hamburgare (?)
samt drack medhavd "egen dricka" bestående av vatten från kranen i rotebro.
Delikat.

Verkligen..

I kväll ringde L som sa: "jaha, det är ju märkligt att jag alltid ska hamna i din blogg av olika anledningar". o refererade till söndagens blogg.
Nu hamnade L här igen..haha..




så e det...



Järvsö... eller, var det Kenneth som fes?

Helgens resa till Järvsö gick mycket bra. På fredagen badade vi i en badtunna som var varm...väldigt varm.
Vi drack öl o annat gott o badade. Några skandaler blev det inte i år. Tur är väl det.
På lördagen mådde jag dåligt hela dagen men framåt kvällen började synapserna funka igen. Vi hade bordsplacering och åt chili con carne (något sönderkokt, men fullt ätbar) och drack gott till. Under kvällen hade vi bestämt oss för att tilltala männen med namnet Kenneth, kvinnorna fick heta Siv....
varför??

Ja..det vet vi inte riktigt.

Till saken hör att vi har ingen i sällskapet som heter Kenneth...men JP o jag tyckte det lät kul... helt enkelt.

Söndagmorgonen bestod mest av illa dolda väderspänningar. Det luktade gödselstack i hela huset o ingen orkade bry sig.
Sedan skulle vi städa....

Fy fan så tråkigt.
JP o jag bestämde oss för att vika i hop täcken o puffa till kuddarna lite...

På vägen hem stannade vi vid en grill o käkade en hamburgare...mannen i köket hade uppseendeväckande håriga armar.... 
 
Väl hemma sov jag en stund.

Under hela resan hem hade jag en känsla av att någonting inte stämde. Mycket riktigt, när jag packar upp hittar jag inte min nätadapter till datorn (som fungerade som musikmaskin under lördagkvällen). Får ringa i morgon till Järvsö o kolla om de har den i cafét vi huserade i.

Dagens blogg är en mycket mycket mycket snäll version av helgens nöjen och händelser, detta för att jag har lovat bl.a L att inte skriva elakt eller osakligt.




så e det...





mumsfillibabba...qx-galan

Såg en liten minidebatt på fyran i morse om hur synd det är om alla homosexuella i Sverige.
Förvisso, jag kan tycka att de absolut ska ha samma rättigheter som alla andra.
MEN..det som slog mig var hur media vinklar frågan.
Tilde de Paula satt o frågade "hur känns det"....?
Så fort någon tog upp något om att de blivit diskriminerade högg hon som en kobra.."berätta, berätta"...o dreglade..
Då slog det mig. Det är ju media som gör alla Sveriges flator och bögar till martyrer. Det är media som gör dem till villebråd för pöbeln.. inte de själva, inte vi, du o jag.
Bland de inbjudna satt även en mycket nöjd politiker (m) som log brett och slog sig för bröstet. Han "stödjer" nämligen bögarnas rätt i samhället....duktigt.

Till saken hör att i metro för några dagar sedan stod en artikel om bögar o flator i Stockholm..att de ville göra södermalm till en "homostadsdel"....??
Varför då?
Skulle det hjälpa mot fördomar och okunskap?
Ja i så fall vill jag fan i mig ha en stadsdel för alla hemlösa, folk med betalningsanmärkningar, lärare samt ICA-anställda.

Nä, det är just sådana uttalanden som underblåser debatten. För övrigt tycker jag SJÄLVKLART att homosexuella SKA synas och höras...men på rätt sätt.
En flata bland gästerna sa: Ja, jag vill att det ska bli lika naturligt med homosexuella som med vänsterhänta. Om man träffar någon och man är vänsterhänt tänker ju den personen, jaha hon är inte som vi andra...men sedan är det inte mer med det..det blir naturligt..liksom..så vill jag ha det.

?


Jag förståååår liknelsen. Men den var så ofattbart fånig vilket gjorde att jag inte kunde ta henne på allvar..
lika lite som bögarna på pridegalan som springer runt med en fjäder i stjärten och skriker "ta oss på allvar".
Det blir mest komiskt....typ..

Jag känner en homosexuell kille, han säger lite som jag... för att bli tagen på allvar krävs en situation där allvaret är i fokus...

Hur som helst, jag tycker bögar o flator ska få gifta sig, skaffa barn o hela skiten..absolut.
Men jag tycker fan i mig att det är medias förbannade skyldighet att återberätta och informera på en god journalistisk nivå. Inte genom snyft och tycka-synd-om-program.

I dag har jag lagat chili con carne till järvsö. Det gick bra tills jag skulle hälla upp skiten. Då sprack en av påsarna så ungefär hälften av det jag gjort rann ut på köksgolvet....fii fan.
Fick sätta på mig brallorna o springa tillbaka till coop o handla mer..inte kul. På coop var det ovanligt lite folk i dag så jag slapp bli förbannad..





så e det...

kent/labyrint/ego...

Var med på en inspelning av en serie som hette labyrint. Vart tillfrågad att vara statist och tackade ja...mest pga nyfikenhet.
Sagt o gjort....nu hittade jag en video med kents låt "columbus" på youtube, som spelas i samband med en snabbtitt på serien...
hittade mig själv där och låter härmed mitt ego växa en decimeter. Jag är fullt medveten om hur äckligt töntigt detta är......
hahahahaa....fy fan. bekräftelselustan är stor..ja, jag ÄR patetisk.
men som vanligt gott folk..

det skiter jag i.


image5
image6

Till saken hör att lilla lillasyster var på efterfest med bandet i fredagsnatt...ajsingbajsing lilla lillasyster....
Tänkte bräcka henne här..men blir nog svårt då hon delade en corona med Jocke Berg.... o annat med en herre som spelar gitarr i bandet.... hahahaha


så e det...


bara för att den är så jävla bra.....

..väljer jag att lägga in denna länken.
Staind med en cover av Pearl jams låt "black".

http://www.youtube.com/watch?v=8U1gbw5OeyQ

bindor, blöjor och annan jävla skitreklam...

Min före detta kära kollega JE, vill att jag ska vara synisk, bitter samt en riktigt grinig jävel.
Dagens blogg blir därför tillägnad honom....o en del till..

NU jävlar..

Fy satan vilken dålig skitreklam det är på tv. Jag kräks av dessa intetsägande floskler om hur jag ska leva, äta, skita och dricka.
För det är just det...JAG har ingen bestämmanderätt om hur jag ska leva....reklammakarna låter mig TRO att jag väljer..men icke.
Genom subliminala budskap dränks mitt intellekt och jag tror jag behöver något som jag egentligen inte alls behöver.

Exempel på "reklam-för-din-skull-skit", är:

IKEA. "du behöver ett lugnt rum". Jahaja, ikea säger att jag behöver ett lugnt rum. Då kan jag säga att Ikea behöver ett också när jag är där och ska hitta saker för/till mitt hem.
På IKEA har man nämligen sveriges förmodligen största samling av suicidbenägna pappor/män...samtidigt..
Vid ingången finns det markeringar så man vet vart man ska gå. Detta är bra då pappan/mannen i en dimma följer rösten (mamman/kvinnan) mot avdelningen "sängkläder-mattor"....Skulle han mot förmodan gå vilse är det ju bara att se ner på marken mot strecket som leder en dit man ska. Halvägs in i butiken känner mannen plötsligt lukten av mat..... detta är ingen slump. Av att handla sängkläder o skit blir man hungrig och detta vet Ikea....fiffigt.
Åtta köttbullar senare är mannen mätt och nöjd, detta gör då att kvinnan beslutar om två timmars extrashopping...
ja..så klart. En mätt man är en foglig man. Barnen har speciella rum på Ikea. Detta för att avlasta föräldrarna..?
nänänänänänä, inte alls. Detta är för att föräldrarna ska ha mer TID att HANDLA och därmed INBRINGA MER PENGAR åt Ikea. häpp...
Orkar inte gå in på vad som fattas i kartongerna man får hemskickade..det vet ni ändå.

GILETTE. "en närmare upplevelse". Hur då?


ICA. Ja, har man missbrukat konsumenternas förtroende får man lägga till lite extra krut i reklamen. Inte på varumärkningen........? konstigt nog gör man om samma misstag TVÅ ggr. Fantastiskt.
we salute you.


LIBRESSE. Jag har aldrig känt mig så upplyft som när jag ser libressereklam. Dessa underbindor tycks vara det mest fantastiska man kan inneha. Oavsett kön.....Om jag köper en packe bindor, blir jag gladare då, blir min dag bättre då, ler alla mot mig och jag mot dem?
Om man ändå finge menstruera...suck


AJAX. "För professionella resultat": Hur då professionella? Hur kan man få ett professionellt resultat med hjälp av ett
medel mot smuts.....? "Med ny formula"....formula? foooormuuuula.....fooooooormuuuuuuula.
Bajs på er..


SCHWARTZKOPF. Har nyligen släppt en ny produkt som sägs hjälpa till med att "lyfta" ur pormaskar ur huden.
Till detta har man  en ganska känd skådespelerska.
Mitt tips på hjälp är i stället: Ta hjälp av tvål och vatten, kanske med hjälp av någon. Det hjälper oftast. Hjälper inte detta, sök hjälp.


TV4. tv4:s påannonseringar av deras egna program mitt i ett pågående program....


ALL BLÖJREKLAM. Jag väntar på dagen man gör reklam för vuxenblöjor på "primetime" i tv.
"Innan kände jag mig osäker när jag skulle gå till affären o köpa mjölk till mina katter. Men i dag är jag trygg, för "bajsasafe" har inbyggd sensor som säger när det är dags att byta. Nu slipper jag både lukt och obehag på offentliga platser."

"BAJSASAFE" för den mogna människan i farten ;)      (fart...) HAHAHAHAHAHA



IPREN. Hur sjuk måste jag vara för att förstå hur en liten skitful dvärg som "läppsynkar" till melodier kan hjälpa mig mot värk och feber?


Om man nu ska göra reklam för något borde man försöka göra den så trovärdig som möjligt...inte sant?
Men det är som med allt annat.
Vem fan kan man lita på? Är det inte kollegor så är det multinationella företag eller så är det någon annan. Tillit och förtroende bryts varje dag..överallt.
Människor spelar spel och bedrar genom dåliga lögner och ursäkter. Man gör sådant man inte ska och skyller sedan på att man inte visste vad man gjorde, eller ännu värre, man hävdar att "det var väl inte så farligt?". Det finns de som genom flera år går och undanhåller sanningar för varandra...tills man en dag kommer på personen. Då vänds allt upp o ner och man "ångrar" sig!!
Lika jävla illa är det med reklam.
Man invaggas i en falsk säkerhet och tror att det som bjuds är för ens eget bästa.
"Ärlighet" är något vi får inpräntat redan som små, tyvärr följer vi inte detta.....
Nä fy fan, ta ansvar för dina handlingar, det du säger och gör mot andra, detta gäller så klart både den enskilde människan och företag... det biter en alltid i arslet förr eller senare ändå..

Vart det djupt? Det kan du ge dig fan på...


Den bästa reklamen som går just nu är tveklöst Norrlands guld. Opretensiös, genomtänkt och skittöntig...


Nedanstående bild har varit ute på nätet under lång tid, men det skiter jag i.





image4



så e det...

en god vän...

ringde mig i kväll efter att ha läst min blogg. Han var en smula konfunderad och jag lovade honom att lägga till följande:

Intuition är bra. Men kan också göra att du ser sådant du inte vill se.

Realitet är bra. Men kan också göra att du låter något passera förbi, som du sedan ångrar.


Min son hade också en kommentar via telefonen hahaha :
"Pappa... i bland är du konstig. Men jag förstår vad du menar. Ta tag i det du tänker på."
Ja, jag kunde inte sagt det bättre själv :)

Dessutom lovade jag Susanne Andersson i Häggvik att det mest romantiska vore att skriva följande:
"Susanne har rätt".

Avslutar denna "session" med föjande bild som illustrerar dagens tanke-fucked-upp-issues...hahahahaha..
I bland e man nog lite dum i huvudet   :)
Gamla hederliga NINE INCH NAILS med Trent Reznor....



image3

en känsla är en känsla....fuck you freud..

Märkliga saker sker i vår värld...
Dagens blogg hyser inga komiska inslag överhuvudtaget, snarare betraktelser utifrån mitt eget perspektiv.
Sitter då här och skriver samtidigt som jag lyssnar på smöriga låtar med R.E.M och coldplay.
Känslan av ordens betydelse blir så mycket mer autentiska, inte för att jag behöver krydda det jag känner och upplever...mer för att få "den där känslan" hahaha.
Är jag ledsen?
Nej....men däremot en smula tagen av min tankeverksamhet samt av det som sker runt omkring mig...hmm
Är jag bitter?
Nej....go vänner, i dag ÄR jag inte bitter....bara..



Jag mötte en sällsam känsla i helgen, svårgripbar. Jag tror den handlar om en kombination av dåliga erfarenheter samt det utvecklade sjätte sinnet(?) hahahaha  ..ja fy fan.
Tänker inte gå in närmre på orsak och verkan, bara spåna lite om det mänskliga medvetandet.
Varför? Tja..det är intressent...helt enkelt :)



Om man tycker någonting, känner någonting eller bara förnimmer...betyder det då att det är rätt...eller fel?
Intuition är underskattat. Likaså realitet. 

                                                                    M   E    N....
betyder det att man måste ta reda på om intuitionen faktiskt stämmer? och om realiteten påverkar din situation?

Exempel: Du sitter mitt emot en man på tåget på väg till jobbet, han gör en rörelse eller säger något. Det första du reagerar på är VAD det var han gjorde. Det andra som sker är att du därmed gör en analys av situationen.

Mannen på tåget reser sig sedan upp och plockar fram en bok. Ur boken läser han sedan en stund och du funderar på vad det är som han ler åt..
Genast börjar du pussla, fullständigt omedvetet lägger du bit för bit på plats och ganska snart har du en (för dig) ganska klar bild av situationen. Mannen tycker helt enkelt om att läsa och har förmodligen nära till sina känslor då han öppet börjar skratta. Ett kort ögonblick senare plockar mannen fram en frukt ur sin väska. Vi säger att det är en apelsin. Mannen är INTE  allergisk mot citrusfrukter. TROTS detta använder mannen handskar när han delar apelsinen i skivor OCH ser en smula ledsen ut...någonting stämmer plötsligt inte.....

Under resans gång märker du också hur han pratar med personen brevid honom, själv sitter du mitt emot och bara studerar. Han säger saker och verkar till synes nöjd igen med den rådande situationen. Tåget skälver till och han tittar ut genom fönstret. De båda blir lågmälda och din nya slutsats är att han inte vill att någon annan i vagnen ska veta vad som sägs. Flera andra personer i vagnen försöker lyssna, men ögonkontakt undviks och du blir mer och mer nyfiken....inte på dialogen, utan på VARFÖR mannen faktiskt väljer att prata lågmält...o varför han väljer att dela apelsinen med handskar på sig?


Person nummer två går en stund senare av vagnen och du har då vid det här laget förstått att de båda känner varandra, inte så svårt att förstå kanske...men grejen är att du förstår det utan att lägga större tankeverksamhet bakom, du har med andra ord summerat situationen...REALITET...

Intuitionen då?
Nja...den är lite mer svårgripbar som sagt....

Men ungefär så här: Mannen har ätit frukt, läst ur en bok och skrattat, samtalat med person  nummer 2 och delat en frukt med händerna. Föreställ dig nu, att mellan dessa uppenbara saker finns ett skimmer av någonting du inte kan sätta ord på. Du vrider och vänder, men får inte i hop det. Det finns de som säger att de kan förnimma andra människors känslor och visst är det så...jag anser mig själv vara relativt duktig på detta. Även att tolka mina egna förnimmelser rätt.

Detta innebär att:
Din INTUITION kommer av REALITETEN att han åt en frukt med handskar på sig!? Dessutom var han först glad sedan nedstämd.... Frågan är bara...varför?

Om jag då har fyra realiteter (som var och en för sig inte betyder ett dugg) samt en "intuition" borde ju detta vara nog för en relativt bra slutsats...inte sant?
Men riktigt så enkelt är det inte heller.
Det är först när INTUITIONEN blir en realitet, ett faktum, som du med bestämdhet kan avgöra den rådande situationen.
Eller va fan...ännu enklare. Du ser något som är misstänksamt, granskar det närmre och ser då att din intuition stämde.


Tre saker sker samtidigt i ditt medvetande.
Alltså, du SER någonting, du KÄNNER någonting och du ANAR någonting. När ditt pussel kommit på plats återstår bara det lilla enkla: Hantering av situationen.

Hantering av situationen beror till största delen på VAD du kommit fram till samt VARFÖR det är som det är.
Det finns självfallet ingen patenterad lösning på hanteringen av detta, men ditt förnuft och känsla säger mycket.
En del konfonterar situationen omedelbart. Andra väntar ut. Detta beror SJÄLVKLART på hur mycket det berör dig som person! Jag menar, om en man sitter o äter en apelsin men använder handskar, ja då ligger du inte sömnlös... hehe..

Hur är då min egen inställning till realitet kontra intuition?
Jo ungefär så här.
Om jag ser en god vän göra någonting brottsligt säger jag utan tvekan till denne att han/hon gör fel. Utan rädsla för att själv hamna i en känslomässigt jobbig situation. Skulle däremot personen göra något som, jag TROR, drabbar mig känslomässigt i första eller andra hand, skulle jag förmodligen inte göra samma sak med rädsla för att hamna i en känslomässigt obehaglig situation. Jag misstänker att det i grunden handlar om "konflikträdsla".... för tänk om man har fel!?
o andra sidan, har man både realitet (fakta) och fått sin intuition bekräftad som sann, ja då har man ju inte fel....typ...
Mannen åt ju faktiskt apelsinen men använde handskar när han delade den.

SLUTSATS.
Om jag då har rätt i MIN intuition...betyder det i så fall att det är det hos andra också?
Nix..inte ett skit. För vad som är rätt eller fel kan bara den enskilde individen avgöra.
Så länge den påverkar mitt inre är jag dock i min fulla rätt att avgöra hur jag löser känslan...med sans och förnuft.

Skeptikern skulle säga: ponera att din intuiton blir bekräftad och du förstår vad som sker runt dig..MEN ligger utanför det du kan påverka.....Vad gör du då???

Ja du...inte fan vet jag..
Bloggar kanske...
Skulle nu intuitionen bli verklighet och fylld med en del obehagliga överraskningar som man inte visste om...tja...
nä...jag vet faktiskt inte.........

Risken finns alltid att den intuition man har faktiskt inte behöver stämma överrens med verkligheten...o har man då målat fan på väggen i onödan, ja då har man ju liksom skitit bort allt..


Sedan finns den andra sidan av myntet...de som hyser så stor självinsikt att de snubblar på den...
I bland tror jag människan tenderar att överanalysera, detta beror nog främst på rädsla för att känna obehag..eller ännu värre...få misstankar bekräftade..

Detta gäller självfallet både i kärlek, jobb och vardagslivet...

Jaja..... I grund o botten tror jag på det goda...

för..

vad skulle jag annars göra...




så e det...

RSS 2.0