mackesblogg

Med snön kommer den äckliga och blöta perioden i skolan. Ungarna mular varandra till höger o vänster, skriker o e förbannade, skrattar o ler....tror de egentligen inte vet hur fan de ska förhålla sig.
Jag misstänker skarpt att elevernas intelligenskvot sjunker i takt med ymnigt snöfall...?
Fast...hade det inte varit för de, eleverna, hade jag nog inte orkat möta alla dessa kollegor med mungiporna nere under armhålorna.

För hur jävligt det än är, så är det eleverna man möter på morgnarna som faktiskt frågar hur det är...o menar det!
De är alla olika men ändå så lika, under samma tak i 3 år tvingar vi dem att uppnå mål uppsatta av vuxna, utan minsta hänsyn tvingar vi av dem all energi och förklarar noga att bra betyg, "det är för ditt eget bästa"..
Förvisso...
men nog kan man låta dem få skratta mellan allvaret och betygen.
För allvar, de kommer de möta tids nog ändå.

På måndag är det dags för "innebandyturnering" på skolan, då möts olika lag från olika klasser och årskurser under en hel dag. Då ska herr Bergström sälja kexchoklad, hålla koll på dörrar, och styra upp det mesta runt omkring... och titta på duktiga ungdomar som mellan matcherna visar upp sina kreationer av matchställ och med yviga gester berätta att de gått vidare till slutspel...
Skitkul.

Snö.
Som ett brev på posten har jag också drattat på arslet i snödrivorna med blankslitna skor och sargad självkänsla.
Utanför Ica drog jag en rejäl ramsa och förbannade hela jävla Sigtuna Kommun för att de inte hunnit sanda gångvägarna.
Med svart jack och luvan uppdragen hördes mina vackra ord eka över Märstas dalgångar och mitt sällskap bakom stannade upp för att låta mig promenera före i lugn o ro.
Man e allt lite konstig.
O appropå det...
Vår (rotans) transa mötte jag i tisdags igen, denna gång bar han/hon en tygväska med texten "Kvinnor Kan"....jo jag tackar.
Med flackande blick väntade han/hon på pendeln mot stan. Nagellack, grön ögonskugga och utsmetat läppstift är det enda som skvallrar om denna människas "konstigheter".

Fast... vem är inte "konstig"?

Snart är det jullov....hem o besöka vänner o släkt, sitta bakfull på julaftonseftermiddag efter den 23´s utgång med gamla o nya vänner på stadens mer kulturellt berikade nattklubb/krog. Äta julmat och svulla, berätta historier om året som gått och fundera över vad man hunnit o inte hunnit...
kanske är det så att man med åldern nöjer sig med mindre förändringar och förbättringar. 
Inte fan vet jag...

I måndags var jag med JÖ och JP på Winnerbäck på Hovet i Stockholm... det var bättre än jag förväntat mig. Med fyra stora stark och en 8:a gin o tonic innanför my body, stod jag bland 10.000 andra människor o gungade i takt med Lasses sköna beats o texter.
Ingen lämnades oberörd.
Skitbra.

Så bra att det är värt att lägga in en skön Winnerbäcklåt så här i vintermörkret. Winnerbäck har aldrig varit rädd för att skriva det han känner o tycker. Denna sång är en riktig pungspark till den eller de som tar åt sig.
I sin dystra melankoli är låten dessutom förbannat bra rent musikaliskt....riktigt bra.















så e det...