mackesblogg

Snart är det sommarlov...ju.

När jag var 12 år fick jag veta att de jag bodde hos (lååååång historia) fått mig inskriven till ett sommarläger med idrottsinriktning.
Jag blev både snopen och lite "pirrig"....shit, tänk va... att få spela fotboll i tre hela veckor. O andra roliga aktiviteter.
När jag efter 14 mils åkande bak i en gammal SAAB-99, fick se lägret blev jag ännu mer begeistrad. Stora röda baracker, o fullt med brudar....överallt.
Jag hade tidigare under sommaren fått ett brev där det stod att jag skulle ta med " vita shorts, vita skor o strumpor.
Sagt o gjort.

När jag klev ur bilen kom det fram en kille runt 17-18 (ledare) och gav mig en T-shirt med en text.
" Hällevikslägret"
Under texten fanns en annan mindre text:
"bombriade bombriade bom".

?

Föga anade jag vad detta betydde eller skulle komma att leda till.

Jag lade ganska snabbt märke till att de flesta som var där, såg ut att vara intresserade av allt annat än fotboll. Klädstil, frisyrer...ja det mesta skvallrade om något annat...ogripbart.
Jag knallade i väg till min barack där jag skulle tillbringa de närmsta tre veckorna tillsammans med sisådär 30 andra unga killar i samma ålder.
Efter en dryg timme var det samling utanför barackerna på en stor gårdsplan. En gammal stofil presenterade sig och välkomnade oss alla till 1984 års........



                                                          ...........gymnastikläger..................???



Jag fattade ingenting.

12 år gammal stod jag alltså med rufsigt blont hår på en grusplan...med 300 andra ungdomar...iförd för stora vita shorts..med vita strumpor o skor...

"Bombriade bombriade bom" visade sig för övrigt vara en...typ....lägersång.
Långsamt gick det upp för mig, att detta absolut inte ett jävla dugg skulle handla om bollsporter.
Nä,  i stället fick jag med stor vånda lära mig rytmisk dans, gymnastiska övningar, ligga i "formation" och bilda ord sett uppifrån samt hur man runkar i en plint.

"plintrunket" var från allra första början en vadslagning där ett gäng grabbar (i desperation och tristess) kom på nya sätt att utmana varandra till de yttersta gränserna.
Hurtig o kaxig antog jag utmaningen och kastade mig in i en plint.
Vad vi inte visste var, att en av de äldre lägerledarna sett oss "smyga" nere vid fotbollsplanen. (ja, de hade en sådan).
Han, med min totala förvåning, öppnade plintlocket och frågade vad fan jag höll på med.
Jag hade inga svar.
Där satt jag utlämnad med shortsen nerdragna till knäna med snoppish i handen och såg förmodligen makalöst fånig ut. Skamsen fick jag istället följa med upp för en förklaring till lägrets "president".
"Presidenten" tittade allvarligt på mig och förklarade att: "sådant dära..det gör man inte i plintar".

Totalt bortgjord och med svettig panna mötte jag senare under dagen mina nyfunna vänner och gjorde allt för att spela cool inför denna enormt prekära situation..
Gick väl inte så värst bra...för övrigt.

Andra "trevliga" saker vi fick göra var "obligatoriskt bad i havet". Till saken hör, att lägret ligger/låg vid den yttersta delen av en halvöformad kommun, vilket gjorde att vattentemperaturen sällan översteg 14 grader. 12 år stod man som ett benrangel med kritvita ben och frös så tänderna skallrade. Man skulle vara "frisk o sund", vilket själva lägret gick ut på.
Bäst på lägret (?) var när vi ÄNTLIGEN fick spela fotboll. Vi hade t.o.m en turnering i slutet på lägret. Då hade man omsorgsfullt valt ut lag så att "the best of the best" skulle hamna i samma lag. Detta hjälpte för övrigt inte ett skit ändå...

I barackerna hade vi spindlar och insekter....o en kille med astma. Han hade en inhalator med sig vart vi än gick. Och glasögon.
Micke, min sängkamrat ovanför mig var en stor kille. Han vägde runt 80 kg och gillade 88:an. Glassen alltså. Micke åt cirka 5 sådana om dagen.
Han hade en oändlig summa pengar med sig och satte i system att låna ut mot ränta. Micke var ganska stark också, vilket gjorde att om man mot all förmodan inte betalade fick man någon form av straff.
Oftast fick man bädda hans säng. I bland var Micke på dåligt humör, o fes oss andra i ansiktet.


Sedan var det dags för "lägerdisco"!!

Under de första två veckorna hade jag noga sett ut lägrets snyggaste tjejer. Med deodorant under armarna och mintgrön fluga stod jag sedan i ett hörn med en godispåse i handen tillsammans med de andra grabbarna o försökte komma på ett sätt att få dansa "tryckare" med dessa vackra tjejer. Det slutade med att jag dansade med Tjock-Eva. Tjock-Eva hade tandställning och luktade ostbågar...o armsvett.
Men, gentleman som man var så gick man hela vägen o hånglade ändå. Senare på kvällen mötte jag Petra. Petra var söt och luktade viol. Vi dansade till "I wanna know what love is" och jag fick pussas hur mycket jag ville. När discot var slut skulle man gå o lägga sig i respektive barack.
Skitsnack.
Petra o jag bestämde oss för att smyga ut o träffas bakom "matsalen".
Jag väntade i en halvtimme som vi bestämt o sa till de andra att jag skulle på toa. I stället gick jag alltså mot matsalen där Petra skulle stå o vänta.
Petra var inte där.

I mörkret utan ficklampa fick jag en briljant idé...jag skulle knalla bort till hennes barack o kolla om det hänt något. Jag smög till baksidan, fortfarande utan ficklampa, och insåg att om jag skulle ha en chans att komma nära var jag tvungen att hoppa över ett dike för att nå ett fönster o kunna kika in. Jag tog ett jätteskutt och vaknade 30 sekunder senare med benen ståendes i en ENORM samling brännässlor..... Jag sa inte ett ljud o med tårarna rullande nerför kinderna blev jag plötsligt föremål för ett starkt ljusken...en halogenficklampa var riktad mot mig och där stod samma kille som några dagar tidigare hittat mig i plinten......!!
Återigen fick jag gå till "presidenten". Med enorma smärtor av brännässlorna, snorig näsa och nedslagen blick stod jag tre minuter senare framför honom:
"jaha unge herr Bergström....sådant dära...är ju inte bra".

Dagen efter satt jag med rödflammiga ben och åt frukost i matsalen när Petra kom fram och bad om ursäkt för att hon inte dök upp. Hon hade somnat...
Jag sa inget om händelsen under natten utan bestämde mig för att aaaldrig mer göra mig så stort besvär för en kvinna igen...


...jo tjenare..!




så e det.

...Schyffert tillför sanningar om sanningen.
Bättre o bättre år för år.
Att vi sedan delar samma (hyfsat) politiska inställning bidrar självklart till "fascinationen"... sett ur mitt perspektiv....så klart.


Nog om detta.

Appropå perspektiv så har jag ännu en gång synat media i sömmarna. Linda Rosing fick ett "vänster hörn" på framsidan av Metro häromdagen. På sidan....8?...fick man sedan ta del av NYHETEN att hon är gravid.
En tvåbarnsmamma som rakat fittan i ett barnprogram för övervintrade tonåringar (25+), får fortfarande plats i media.
för att ha knullat o supit på primetime i TV.
Makalöst.


En familj med barn höll på att råka illa ut när taket i en BYGGMAX-butik rämnade!
Vänta lite nu...ett tak...i ett byggvaruhus..!!??



O så har man i god anda valt att på tidningen Metro döpa om facebook till "fejan".
Man har alltså tagit ytterligare ett steg mot oseriös journalistik och använder sig av "ungdomliga" uttryck för att (i desperation) göra sig lika hippa som övriga "youth culture magazines". Självaktningen är som bortblåst. På Metro sitter det nu någon nyexad artdirector med stuprörschinos och tycker till på kvällsmötena och läxar upp den gamla pressläggaren om hur fan det ska göras. Den nya generationens alter ego...minst sagt.



Carola är återigen på tapeten. Denna gång har någon lyckats komma över "intima bilder" på isdrottningen. Hennes nyvunna flamma "Kicken" tycker att det är för jäkligt.
Dessa bilder, antar jag, har en intimitet som förmodligen sträcker sig till en navelpiercing på en strand någonstans på Maldiverna.
ELLER, så har Carola äntligen lyckats med konststycket att fota fittan "in action".
Häpp.
Och fortfarande låter man media vänta på "det ultimata uttalandet"..att de FAKTISKT ÄR ett par!
Varför ska det vara så jävla svårt.
Ni knullar.
Punkt slut.
Alltså, Carola har ännu en gång lyckats hitta en man (?) med gyllene lockar som får gräva guld i kärleksgrottan. En man vars tandrad först tagits ut och sedan slängts in igen av en full Est på en tandläkarmottagning i en källarlokal i Bredäng.
typ...
Nä du Carola, snacka om att göra en "pudel"....!


Nej.
Nu e jag trött.
På 6:an går en film med "actionhjälten" Steven Seagal....
jahaja.




så e det...

Varför?










                                                                                           därför...
























så e det...

...snart sommarlov.

Eurovision.
Som vanligt gick det åt helvete för Sverige. O som vanligt vann en skitlåt.

"Nääee...den e faktiskt svängig och trevlig!!..."

Nej, det är den inte.

Nä, tycker vi gör en östatsversion och en västversion. Tror det blir jämnare fördelat då.
Rösterna alltså.

Jag menar, e det konstigt att ett land som inte utvecklats de senaste 200 åren (Moldavien, Ungern, Kroatien, etc.) tycker om musik som har två accord och en tonartshöjning på tre minuter?
Samtliga gamla slavstater låter likadant som för 30 år sedan.
Kolla youtubeklipp om du är osäker....

En "rysk norrman" med sammanvuxna ögonbryn (noppade inför Eurovision) fullständigt krossade allt motstånd. Luften gick ur mig och jag hittade inga ord....alls.
Till råga på allt hade de jävla norrmännen nationaldag dagen efter. På Gardemoen möttes denne man som en ...

en...


Konung.

Folket i Norge har förvisso inte så mycket annat att hurra åt. Lusekoftor?
Ja, skidlandslaget då kanske, men sedan är det stopp.
Norge är inget annat än en förort till Sverige...som Solna till Stockholm. Med NATO i ryggen påvisar norrmännen självstyre efter krig o skit och är smaklöst självgoda i sin nationalism. Faktum är, att det finns inget land i Skandinavien som är så rasistiska som Norge.
Så med facit i hand är det rätt kul att en ryss är Norges pitch i Europa de kommande månaderna.

Fatta "glättigheten" i nästa års Eurovision i Norge!

Jaja.

Veckans aha.
Satt med EB o drog en bärs igår när vi (han) luktade på ett nytt snusmärke jag fick i kiosken, Eukalyptus.
Med hänförande säkerhet fastslog vi att det luktar coca cola.
Alltså, en av de "hemliga" ingredienserna i cola är, tror vi,  Eukalyptus...fiffigt va?
Om det sedan leder till en världsomvälvande skakning låter vi vara osagt.

I morgon ska jag slåss med miljoner barn och ungdomar inne på Narturhistoriska. Bland barnsvett och klisterlappar kommer jag dricka kaffe i plastmugg och engagera mig i människans ursprung och svara på frågor i fall T-rex, precis som apor, också bajsade!?




så e det...



 

Ooohhh i morgon är det Eurovision.

Moldavien...bara namnet låter som en dålig könsjukdom. Musiken och sången likaså.
Det märkliga är att dessa öststater låter EXAKT likadant varenda år. Samma jävla skit.... Kroatien...Ungern...blablabla.

Det är så dåligt...det är så jävla dåligt, att jag blir förbannad.


Veckans "tjuvlyssnat":

Pendeltåg mot Märsta.

En pappa ~50 sitter och pratar med sin dotter ~16.
Pappan: Jag var ute med jobbet igår.
Dottern (skeptiskt): Jaha? Var var ni då?
Pappan: Först på jobbet, sen på lite olika ställen… Sturehof… (Kort tystnad) Jag gillar diskon!
Dottern (ännu mer skeptiskt): Jaha, så vad gjorde ni då?
Pappan (nöjt): Ja… jag diskade runt!
Dottern (skrämt): Pappa! Du menar väl inte att du dansade?

Veckan har gått i slagsmålets tecken. Tre stycken.
Okvädesord och sanningar har yppats i denna "kunskapens boning" och jag är trött. Mycket trött.
Men som sagt, det finns ju tillfällen då det bara är......så jävla kul.

En elev satt o petade näsan öppet i matsalen. Jag gick fram och påpekade att det ser ganska ofräscht ut. Han svarade  : Men...jag har ett majskorn där ju!

?

Han hade slagit vad med sina kompisar om hur många majskorn han kunde få in i näsan. Med detta i färskt minne går jag ut och möter samma elev två timmar senare i uppehållsrummet. Där står han nu med en glass i handen, jag ler o säger lite hurtigt: "Stoppa den inte i näsan bara".
Han (förskräckt): "Skämtar du...den kostar ju fem spänn... fattaru!!!"

En annan upplevelse jag hade i dag var med en lång herre vi kan kalla "R". Det är en ung man med mycket stor potential som skådespelare. Han tillhör C-enheten där man får jobba med teater, sång o andra egotrippar.
Totalt helt otippat sluter han upp vid min sida när jag går ute på skolgården och ställer sig framför mig och drar av en beatbox med text och ett STORT leende. I handen har han en ICA-kasse med något i.

"Jag heter "R" o e femton år, har en fett stor balle med lite pubishår".

?

Blixtsnabbt tar han fram ICA-kassen efteråt o säger: "Skaru ha en snickers?"
Jag: "Ehh ..näää?"'
"R" (med bekymrad min): Okeeej...snoppsmak i munnen?"

??

Jaja.

Macke har en kall öl i kylen. Gott.




så e det...

Veckans ord: Flänsplugg.

Lite snuskigt och kinky. Fast egentligen inte alls.

Nyfiken?

Googla.

 

Jag har funderat lite på normer, igen.

Främst uppförandenormer. Hur vi BÖR uppföra oss alt.säga i sällskap. Jag uppför mig på ett sätt med vänner o ett annat med elever, ett tredje med arbetskompisar.

 Vilken jävla bluff.

 

Jag försöker ge ungarna goda råd om hur de bör betrakta världen samtidigt som jag definitivt inte alltid själv följer dessa råd.

 

Jag bombar dem med råd och förmaningar som jag alltså inte ens själv står upp för. Vi har normer för att skapa balans i våra samhällsengagemang och för att det ska ”funka”.

 

Vi målar bilder i sand….

 

Jag säger åt ungarna att ta av sig kepsarna i matsalen fast jag egentligen skiter fullständigt i den ”regeln”. En regel uppsatt av lärare som examinerades runt 1965. Det ”ska vara så” för ”det har alltid varit så”. Det betraktas alltså som ofint att sitta med kepsen på sig och äta. Keps är MER än en huvudbonad i dag, det är ett attribut, samma värde som en scarfs eller ett halsband. Man identifierar sig med kepsen. Den är en del av ens image.

 

Ett exempel på uppförande är att vara vänlig mot allt och alla trots att vi inte gillar dem eller det de gör…vad det nu än må vara.

 

Som de här ”frireligiösa” från en känd organisation som står en till två ggr i veckan vid pendeln och (utan ord förvisso) vill frälsa mig klockan 07.15 en regning novembermorgon. Jag vill inte det. Jag skulle vilja gå fram o förklara att frälsning, det bör främst tillämpas mot de som verkligen gått vilse, högerpopulister, Maud Olofsson o annat pack.

 

Men de står där..de fromma och vänliga. Ler och vill inget ont. Men varför, varför känner jag ändå olust?

 

Jag skulle vilja sätta mig på tåget o pilla näsan klart synligt o kleta av snorkråkan på sätet. Jag skulle låta konstigt o harkla mig hela vägen till Märsta. Jag skulle fisa högt o ljudligt o sjunga du gamla du fria med en metro innanför brallan som en enorm balle. Bara för att väcka någon..vem som helst. Få någon att reagera o fråga varför jag gör som jag gör i stället för att som ”brukligt” titta åt ett annat håll o antingen fnissa eller skaka på huvudet. Bryta normen helt enkelt.

 

Men jag gör det inte…ju. Jag lever i symbios med normen om normalitetsbegreppet och slukar varje skrift om beteendevetenskap som om det vore Staropramen en varm sommarkväll. I min iver att ”förstå” har jag nog gått vilse och blivit rövknullad av medias enorma styrka att påverka samt omgivningens strama hållning till förändring.

Horisontalläge och whiskey kan få vem som helst att se klart. Ibland.

Manliga och kvinnliga normer!!

 

Kvinnor är märkliga och konstruktiva i sällskap med män. Kvinnor i sällskap med andra kvinnor är opålitliga då varje uns av självförakt kommer av deras dåliga själförtroende och misstänksamhet mot samma kön i nästan samtliga sammanhang. Kvinnor vill se logik. Män vill se resultat.

Exempel: Mannen vill knulla efter uppvaktning av Kvinnan. Kvinnan vill veta varför Mannen vill knulla just henne.

 

Ur ett visst genusperspektiv beskrivs ofta kvinnan som om hon är missförstådd av mannen…always. Kvinnor tillskriver andra kvinnor dessa egenskaper, det gör inte männen! Fast männen får oftast ta ansvaret för kvinnors dåliga självkänsla. Ofta skyller man på att det är män som är i maktpositioner, som styr massmedia samt estetiken runt en kvinnas utseende, som är den som bör anklagas och är ansvarig.

Skitsnack.

 

Den kvinna som hävdar det, är helt enkelt undergiven både män o kvinnor. Det är ett förenklat sätt att komma undan sitt eget ansvar.Dessutom strävar båda könen efter att behaga det andra könet. Cirkeln är sluten.

 

Man kan inte hävda att männen bär ansvar för kvinnors maniska rädsla för ålder, utseende och duglighet. Kvinna vs Kvinna är roten. Inte Kvinna vs Man! Och lika självklart gäller detta Man vs Man…!

Sammanfattningsvis kan man skönja en sanning bakom uppförandenormer:  Sticker du ut för mycket, betraktas du som ett fall av en misslyckad genuppsättning, högfärdig och dryg. Sticker du ut för lite, betraktas du som en korkad, svag individ.

 

Vad som passar dig bäst avgör bara du själv. I mitt eget fall har jag bara en sak att säga:

 

 

Viva la hooters.

 

 

 

 

så e det...

Fejsbuckat o e trött.

Tre kronor tog brons.
Bra Tre kronor.

Alltså..det här med pengar e ju ett jävla bök.
Vad man än ska göra så kostar det pengar. Nästan i alla fall.

I dag åkte jag till stan en snabb vända för att lägga undan ett par "bralls"....ju...
Kaffe på pressbyrån 14 spänn. Tittade in på Åhléns, schampo 35 spänn. Max Hamburgare 65 spänn. Kaffe på pressbyrån igen, 14 spänn.
128 spänn för en resa där jag bara skulle lägga undan ett par sketna byxor...?

I dag har jag dessutom insett att det faktiskt finns värre försäljare än de som är dryga o dumma i huvudet.
Det är de där som är så jävla vänliga att man spyr.
Med äckligt påklistrade leenden.
Inte fan bryr sig "Louise i kassan på H&M" om vem fan du är eller vad du passar i på grillfesten!!
Hon skiter fullständigt om du ska på bröllop o vill ha något "somrigt, men samtidigt stramt och gärna enkelt. fast inte fööör stramt. Bara lite lagom så där....o inte för dyrt. Så klart."

I hennes ögon i fikarummet är du inget annat än en lönnfet dryg person som ger henne pengar i utbyte mot smicker!
I hemlighet tycker hon istället att du har dålig smak som väljer H&M istället för "butiken-i-sturegallerian-där-du-kan-köpa-en-scarf-designad-av-en-kokainpåverkad-homosexuell-fransman-som-är-på-dekis-och-som-nu-kränger-kläder-till-korkade-människor-med-för-mycket-pengar-och-du-pröjsar-1200-spänn-för-att-passa-in....."

O varför varför varför varför får man ALLTID elräkningen i maj??
Sämsta tänkbara månad.
Det är då man försöker lägga undan till semestern o allt annat gött. Men nej nej, då dimper den ner, som en jävla påminnelse om att "Jag jobbar men ser det inte".
Man står där sedan med hakan i golvet o tittar på priset för att överhuvudtaget  FÅ ANVÄNDA DET AKTUELLA BOLAGETS NÄT!!!
130 spänn!!!!!!!!
Plus alla andra avgifter...o moms. Jag hatar moms. Moms är inget annat än skatt på skatten.
De fakto, jag ANVÄNDER EL för 210 spänn. Men hela den aktuella räkningen är på 630!

Naaj.


Shululu..... nu ska Macke kolla klart på Hockey VM o så...




så e det...

Stödgalor och stödstrumpor.

TV 4 hade humorgala i fredags. Den enda humor värd namnet är Roberts "Per Gessle".
Allt annat är gammal skåpmat med rester från veckan som varit. Lite som vår skolmatsal på torsdagar.

Man samlar en grupp "kända" människor som får en bit mat samt ett glas vin, för att få in lite "schwung och allvar" under spektaklet. "Kända" människor ler och gråter för "freebees" och vi samlas framför tv-apparaterna och sväljer hela skiten.
Sedan kommer "kända" artister som "engagerar sig" och sjunger en truddelutt för att stärka sitt ego genom rutan. Man vill ju synas...inte sant Måns o co?

"För varenda unge"...skitsnack.

Man visar upp sin allra bästa sida inför kamerorna och är djupt oroad(?). Man tar ytterligare en sipp på vinet o pratar med bordsgrannen om hur beklagansvärt det är.
Visst är det synd om dessa stackars barn, absolut. Men problemet är närmre oss än vi många ggr anar. Titta på din bakgård. Studera ungarna så ser du snart...

På TV4:s gala berättar man om barn i andra länder som behöver en fadder. Lill-Babs fagra dotter visar nästan pattarna, tittar tårögt in i kameran efter ett snyftigt inlägg om Bubba i Angola, säger med darrande röst att Du, just Du kan förändra detta barns framtid. Svenska folket snyftar o snorar och ringer in en hundring o blir fadder för en unge någonstans i världen.

Va fint.

Jättefint.

Patetiskt.

Jag tycker ABSOLUT att vi ska hjälpa barn.
Men att just Du skänker en hundring i månaden är inget annat än ett jävla dåligt försök att döva ditt dåliga samvete.
Oavsett vad Du säger!
OM du verkligen vill göra skillnad så får du nog fan engagera dig mer än så.
Och just där har vi problemet. Vi VET om vad som sker, men engagemanget sträcker sig till en hundring i månaden.
Vad man kan göra?

 Var med och stötta dina egna barn först. Sedan kan man tex. ta del av de verksamheter som finns för barn och ungdomar i Sverige. Visa sig på stan, prata med unga killar o tjejer. Med munnen, kroppen och sinnet.
Var med och visa våra egna barn hur man ska uppföra sig och hur man kan göra för att hjälpa andra människor genom ÄKTA engagemang.
"Oäkta" (?) engagemang kan förvisso hjälpa en unge till att få ett mål mat...visst.
Men om du ger en hundring till en främmande unge i Sollentuna som är på hal is framstår du som ytterst märklig.
Jag säger inte att du ska åka till Angola o bygga en ny skola till byborna. Men betänk att du kan göra stor skillnad genom just "äkta" engagemang.
Och ja, Du känner förmodligen samma som de flesta andra, att man mår illa vid tanken på dessa stackars ungars vardag, annat vore osunt för övrigt.


Men visst... det ÄR bra att ungarna får en hundring i månaden av Kerstin i Flen.
MEN, att vi överhuvudtaget måste påminna oss själva genom stödgalor om detta helvete dessa ungar har, det är mer tragiskt än tragiken bakom själva budskapet.
Dessutom tycker jag TV4 hycklar.
Man har en stödgala för fattiga ungar i världen som inte ens får äta sig mätta var tredje dag, en minut senare ser man ICA-Stig som presenterar ett dingnande bord av sänkta matvaror i överflöd.
Ska ni göra det trovärdigt TV4, gör det ordentligt för fan.

Nä, detta är inget annat än ett gigantisk nationellt självbedrägeri.

Hur som, dagens väder har nu gjort min känsliga hud till det den var för två veckors sedan, krackelerad o lite småfnasig.
I ansiktet alltså.
Blir liksom....torr..?
Appropå I-landsproblem menar jag.

O får jag höra ett jävla "jag har pollen" till så spyr jag..... "Jag har pollen"...?
Vad då "jag har pollen"?
Har du pollen i röven? I fickan?
Dessutom verkar det som vi i Sverige har blivit mer o mer känsliga för varje år. Jag menar allergier är ju numera ett legitimt sätt att slippa undan både jobb o skoldagar! Det finns ju för faaan medikament!!
Dessutom framstår vi som makalöst svaga, sett ur ett jämförelseperspektiv.
Jämför gärna med Bubba i Angola.....




så e det...

Gotland (ön) har varumärkesskyddat ett begrepp, "varannan vatten".

Förstår du?

"Varannan vatten".

Det innebär att om jag fixar en fest och skriver ett plakat (om festen-inför festen) får jag alltså inte lägga till meningen "varannan vatten" som ett begrepp utan att först fråga Gotlands län!!?

what a fakk?

Trögtänkta gotlänningar tjänar alltså pengar på ett allmängiltigt begrepp som "varannan vatten". Jag tror jag ska försöka varumärkesskydda begreppet "tjockaflack". ( en något extraordinär anknytning till ordet knulla, som för övrigt går att använda även i andra sammanhang.)

Annan skit i veckan som gått är Valborg. Valborg är oskuldernas högtid. Då ryker det oskulder till höger o vänster gosse. I buskar o på bryggor runt om i vårt avlånga land tillämpas det klumpig sex som är över på sisådär 2min . Vuxna fasar mest över "drickandet", men borde fokusera på knulleriet istället.
Antal könssjukdomar samt oönskade graviditeter ökar markant. Fjortisar på pendeltåget med X-ciderflaskor o annat sött skit gör sina ljusa stämmor hörda och posar framför varandra i jakten på uppmärksamhet. Man har släppt alla hämningar och vet inte varför "lilla snippelisnippan" plötsligt blivit fuktig av andra orsaker än druckna drycker.
Åtta timmar senare vaknar man i sina egna spyor utan trosor o ringer gråtandes till bästa kompisen som blev hämtad av mamma redan klockan 21.
suck...

Hockey-VM håller humöret uppe en smula.

I går hade vi "Ekillamaran" på mitt jobb. Eleverna ska springa, jogga eller gå en sträcka på 5 km, på tid.
Jag, konsekvent, avsade mig denna promenad och hänvisade till att jag istället kunde ta tid på eleverna. Promenera är, förmodligen, en av världens absolut mest tråkiga och meningslösa former av konditionsträning/aktivitet. Jag ryser av obehag och blir nästan förbannad.
"Men det ÄR faktiskt nyttigt att röra på sig"...Ja visst är det. Men jag vill inte "röra på mig" via en promenad.
Knalla runt i stan kan vara mysigt, men att spankulera runt utan mål hemma bara för att "må bra" ger jag inte ett skit för.

Men det tycker Ewa-Stina o Bengt i Sollentuna är fiffigt. De går en promenad varje kväll o mår sååå bra. De menar att de får ju så mycket tid tillsammans då! Ewa-Stina o Bengt har likadana träningsoveraller...o skor. Det tycker de är fint.
Med reflexer..så klart.

Ibland får deras hund Sixten följa med, men han är så gammal att det mest blir morgonpromenader och lösa bajskorvar vid samma jävla stolpe samma jävla tid varenda dag.

I bland är Ewa-Stina o Bengt lite busiga och går i vanliga kläder.
Fast fortfarande med reklamfinansierade reflexer...så klart.


Tacka vet jag golfbanan. Där går jag o slår mot en liten boll för att få den i en kopp i marken......!?
Nå, det är roligt och jag "rör på mig".
Nu ska jag röra mig mot köket o hämta en kopp kaffe och en bulle.




så e det...