mackesblogg

I dag åkte jag in till stan efter jobbet för att hämta och lämna min deklaration.
På vägen in har jag sällskap av M från jobbet. Vi småpratar om ditten o datten o har det allmänt trevligt tills.......

jag känner hur det börjar bulta i tinningarna...huvudvärk....som fan.

Äntrar scenen på skatteverket på söder som för övrigt är Sveriges största. Det är folk överallt....all over.
små människor, stora människor, tjocka människor, smala människor, smarta människor, dumma människor, snygga människor, fula människor och...så klart......

mamman med skrikiga barn.


en liten flicka skriker så högt med jämna mellanrum att jag, faktiskt, känner hur huvudvärken stegras.
när jag hämtat min broschyr känns det som jag håller på att svimma av värk och stress...flickan är tyst och jag märker hur jag automatiskt lugnar ner mig.....30 sek...
då börjar hon igen.

I detta ögonblick, i denna stund av smärta och ångest, i denna folksamling med oskyldiga barn,
hör jag mig själv vääääldigt högt o tydligt säga:

"men nu får det väl för i helvete vara nog för faaan"....

vid min omedelbara närhet blir det tyst..väldigt tyst. Men min huvudvärk gör att jag skiter i vilket.....
med ökad puls och en enoooorm irritation tittar jag stint på den eller de som försöker möta min blick.
I dag vann jag!
Den lilla flickan vart tyst och mamman tittade som om hon ville svara mig men valde i stället, efter min psykotiska blick, att väja undan...hade hon valt det tidigare alternativet hade jag förmodligen förklarat ett o annat för denna mjölkstinna 35års-morsa.
f y   f a n   va arg jag vart.
Gick ut från denna gladiatorscen och kände mig nöjd.

När jag kom till medborgarplatsen välde känslorna över och jag fick dåligt samvete mot den lilla flickan.
Det var ju egentligen mamman jag riktat min ilska mot.
På tåget hem släpper huvudvärken något och jag inser att jag kanske borde varit mer smidig.
jaja.....

I rotebro ska jag (som vanligt) gå o handla.
Trillar in i affären och småvisslar lite. vid brödet i dag står jag o väljer mellan två olika bröd varpå en kvinna bakom mig börjar låta och muttra. Hon tycker jag är för långsam.
Med min triumf från skatteverket i minnet ska jag till att säga henne ett o annat.
Innan jag hinner öppna munnen kläcker hon ur sig:

"jamen för helvete, välj bröd någon jävla gång".....

hahahahaha..... jaja.




så e det...