I en annan del av Stockholm.....
Var i stan i dag igen med eleverna. Smet in på äckliga östermalmshallen (men det äääär ju så fint).
Bland köttdiskar och chokladstinna feta överklasskärringar , lattemammor, backslickbrats och övervintrade grevar och baroner gick vi en vända för att ge eleverna en kurs i "du ska inte tro att du är något".
Utanför dörrarna huttrade en hemlös som för dagen valt just östermalmshallen som försäljningsställe för tidningen "situation Stockholm"...en tidning som de hemlösa får sälja och som de får behålla en del av vinsten av.
Paradoxalt så det förslår.
Inne i hallen vältrar sig "the beautiful people" utan minsta åtanke på hur de ser ut eller för sig. De gamla damerna (rika änkor), visar liten eller ingen förståelse för dagens brist på en viss vara hos favoritförsäljaren, utan hänvisar till att fru Silvferstolpe fick sitt kött styckat i rätt tid minsann.
Grevinnan von guld i mund berättar ivrigt om barnbarnens bedrift på internatskolan i Frankrike och har inte en jävla aning om att ungjävlarna efter två års studier nu, i stället för plugg, snortar koks med den polska maffian. Hon får samstämmiga huvudnickningar från sina bekanta och de alla är överrens om vilka "fina begåvade svenska företagsledare de en gång kommer att bli".
Svenska mindre begåvade gymnasietjejer från östermalm tuggar tuggummi , sippar kaffe med vaniljsmak och stirrar tomt ut i luften. Attityden ger dem företräde och biljett direkt in i elitknullarnas boning. Där får man en riktig körare i arslet av en rik 25 åring (pappas pengar) vars legio är analsex INNAN oralsex. Hon undrar snyftande "ska den verkligen in där?", han svarar att så länge hon vill ha gratisdrinkar och nya skor är det bara till att bita i kudden.
10 år och fem botoxkurer senare inser hon att hon är utbytbar...men det var det värt. Med väninnorna tar hon sedan sin överdimensionerade barnvagn och barrikaderar sig på roberts coffe och gnäller på killen som nu knullar hennes lillsyrra..... och morsa!
Själsligt söndertrasade medelålders östermalmskvinnor trängs i vagnen mot, just, östermalm och ägnar ingen som helst uppmärksamhet åt den gamla, åldriga mannen vars ben inte längre bär. I stället knuffas, puffas o stånkas det när de ska gå av och på. Jag har personligen inget emot medelålders kvinnor, men nog borde de rimligtvis ha större perspektiv på sin tillvaro än att komma först ombord på tuben?
Utanför östermalmshallen stod också "adidasbrallorna" aka "kulturberikarna" från förorten och rökte. De tittade snett på alla som gick in och visade öppet sitt missnöje mot alla som såg ut att INTE komma från förorten. Vad de gjorde där förtäljer icke historien..men de var där.
Är du osäker på om en kille är en "adidasbralla" kan du titta på gångstilen. Om han går utåt med fötterna i 90 grader samt "vaggar" som en anka med " a slight case of begåvningshandikapp", då kan du vara tämligen säker på att det är en "adidasbralla".
Skulle inte detta hjälpa kan du se efter om han har en cigg i mungipan och låter armarna gunga i takt med gångstilen. Allt för att bli så "stor" som möjligt. Skulle du mot all förmodan fortfarande vara osäker kan du helt enkelt fråga honom. Risken är då att du vaknar på sös med en ny tatuering i pannan där det står "50 cent for president..svenneballe".
De utgjorde en liten klick som skiljde sig från övriga "foundationfjollor", som för övrigt tittade ängsligt på "adidasbrallorna". Foundationfjollor är unga män runt 16-22, de går sällan mer än 3 i grupp. Det anses inte tillbörligt utan är ett tecken på svaghet. Till skillnad från "adidasbrallorna" som sluter upp på centralen i grupper om 7-8 pers.
Med foundation, kajal och morfars hårvax "glider" "foundationfjollan" fram över den blöta stenläggningen. I hemlighet sneglar man på adidasbrallan och fantiserar om "experimentell hård sex", med adidasbrallans pitbullterriers vrål i bakgrunden någonstans i Botkyrka... Man är inte så nogräknad, knulla är knulla...och de har ju redan upplevt det mesta. "Kinky sex" och märkliga beteenden, har man lärt sig och förvaltat i kokainrus på spybar.
Inne på Östermalmshallen tittade våra elever storögt på dessa ytterst märkliga människor. Jag själv funderade på hur reaktionen skulle bli om jag drog ner brallorna o visade kuken..rätt upp o ner... förmodligen hade fru Silvferstolpe och hennes gelikar satt ostronen i halsen och stämt skiten ur mig.
Upp till kamp din sladdriga kärring.
På centralen möter vi "vanliga" människor. Vanliga människor på väg hem...typ. GIVETVIS missar vi tåget mot Märsta och jag blir skitförbannad...igen.
Ingen bryr sig förutom en liten flicka (i min klass) hon tittar på mig med stora ögon och säger lite lågmält att: "...det kommer ju ett nytt tåg om en kvart"...hon har ju så rätt.
I min värld kommer jag någon gång, bajsa i ett pendeltåg och hävda suicid psykotisk sjukdom... detta som straff för flera års förseningar med tåg, dryga lönnfeta spärrvakter o biljettkontrollanter, kalla vagnar och bitterfittor i peak performance jackor utan hänsyn.
Inne på pressbyrån vid östermalms tunnelbanestation stod det en kvinna med mycket parfym, päls och en liten pudel i famnen. Killen i kassan säger åt henne att hon inte får ta med hunden in i butiken. Hon svarar inte utan säger med gäll röst: "Har du saffran?" Killen blir skitsnopen och svara lite försiktigt att de inte har det för tillfället. Då säger hon: "Två frimärken då".
Ingen, absolut ingen säger något...med förvånade miner tittar vi på den märkliga damen och hur hon går ut med frimärkena i handen och hunden, fortfarande, i famnen. ...suck.
Annat värt att nämna borde vara dagens första händelse. Vid Märsta station faller en äldre man ihop utanför pressbyrån. En kvinna i 50-års åldern stannar och hjälper honom upp. Jag går fram för att understödja och får veta att han har kraftig yrsel. Så kraftig att han inte kan stå eller gå. Vi ringer ambulansen och inväntar denna, EN timme och FEMTON minuter senare dyker den upp....!!?? Innan den har kommit har vi hunnit ringa larmcentralen igen för att fråga hur det kommer sig att ambulansen inte kommer? Till svar får vi att de har.......1!!!!!! ambulans i bruk på två centralorter, Märsta och Väsby.
Läskigt...som fan.
Mer läskigt är att vi först bad personalen på pressbyrån ringa 112...kvinnan i kassan tittar med stora ögon och utbrister: "Varför då?"......??? Ja va fan tror du svarar jag och förklarar det som skett. Hon vänder in mot "kontoret", men vänder ut lika fort igen...jag undrar vad hon sysslar med och det enda hon får fram är: "ehh..ja...ehh..äähm..öhh..ehh". Med detta sagt tar jag upp min egen mobil och ringer. När jag kommit till sans själv börjar jag inse att när den gamla mannen "fallit ihop" utanför, så stannade en enda människa för att hjälpa honom upp...kvinnan.
En enda människa...av flera hundra...
Vad vet jag.....Östermalmsmentaliteten kanske redan har nått våra förorter och dess befolkning.
Hur som helst, dagen fortlöpte, efter Stockholmsresan, relativt smärtfritt och jag har ätit en god middag, tagit en prilla, en kopp kaffe och funderar på (med lite hjälp av en krönikör i tidningen stockholm city)hur det kommer sig att de medelålders, ensamstående, Östermalmskvinnornas pudlar alltid är "kladdiga" på nosen .....?
så e det...
lol!!! Jag läste samma krönika i City idag och kom osökt att tänka på dig =) Tyckte du och Fredrik Beckman verkar gilla läget på samma saker och ogilla läget på andra... Ni är båda raka och ärliga i det ni skriver och vågar stå för att säga det andra bara dryftar i hemlighet i slutna sällskap. Heder åt er! Åt dig!!
..."kladdiga runt nosen"... lmao ;-)
Klockrent min herre! Det där med "a slight case of begåvningshandikapp" var tamejfan det bästa jag läst på länge. Vi ses, ha en underbar helg!
Jaha, det börjar åter bli dax att bygga barrikader och bränna bildäck uppe på gamla Östermalm.