mackesblogg

När jag var 18 år fick jag för första gången veta hur ont det kan göra. Alla har vi varit där, en del en gång , en del flera gånger...somliga av oss har varit där åtskilliga gånger. Gemensamt för alla är att känslan oftast inte går att beskriva i ord.
Som sagt, när jag då var runt 18 skrev jag för första gången en dikt om mitt innersta.
I dag satt jag med ett gammalt..tja..samlade brev etc som jag tagit med mig från Karlskrona och fann denna dikten. Först blev jag lite full i skratt, sedan såg jag ju...fan...den e riktigt bra. datumet var lite svårt att se. Men uppskattningsvis är det skrivet runt -89. coooolt...
Är den lika aktuell fortfarande undrar nog någon..det kan du ge dig fan på. Den är alltid aktuell..för alla...hela tiden...
inte bara nu..även i morgon och i övermorgon och dagen efter det.
Att jag lägger ut den här kan nog för en del svagsinta vara lite för mycket..
men som sagt..livet bjuder hela tiden på överraskningar...fy fan..så varför kan inte jag göra detsamma.

 

 

Om jag bara för en kort sekund fick se änglar med ögon av eld.

om jag bara ett kort ögonblick fick andas mot den vackraste av själar, omsluta mitt innersta.

utan svar och utan lust.

bara då kan jag se klart.

bara då kan jag låta mitt väsen få älska.

älska tills du låter mig fly.

 

Jag hatar varje del av din skönhet.

Jag förkastar varje försök till känsla och förnuft

Kärlekstörst blir din största fiende när

du faller mer än du förstår och aldrig mer får du tveka.

bara då, utan ängslan och förtvivlan låter jag dig sakta glida bort..

tills vi aldrig mer kan se vad vi var..

 

 

så e det...