mackesblogg

Märkliga saker sker i vår värld...
Dagens blogg hyser inga komiska inslag överhuvudtaget, snarare betraktelser utifrån mitt eget perspektiv.
Sitter då här och skriver samtidigt som jag lyssnar på smöriga låtar med R.E.M och coldplay.
Känslan av ordens betydelse blir så mycket mer autentiska, inte för att jag behöver krydda det jag känner och upplever...mer för att få "den där känslan" hahaha.
Är jag ledsen?
Nej....men däremot en smula tagen av min tankeverksamhet samt av det som sker runt omkring mig...hmm
Är jag bitter?
Nej....go vänner, i dag ÄR jag inte bitter....bara..



Jag mötte en sällsam känsla i helgen, svårgripbar. Jag tror den handlar om en kombination av dåliga erfarenheter samt det utvecklade sjätte sinnet(?) hahahaha  ..ja fy fan.
Tänker inte gå in närmre på orsak och verkan, bara spåna lite om det mänskliga medvetandet.
Varför? Tja..det är intressent...helt enkelt :)



Om man tycker någonting, känner någonting eller bara förnimmer...betyder det då att det är rätt...eller fel?
Intuition är underskattat. Likaså realitet. 

                                                                    M   E    N....
betyder det att man måste ta reda på om intuitionen faktiskt stämmer? och om realiteten påverkar din situation?

Exempel: Du sitter mitt emot en man på tåget på väg till jobbet, han gör en rörelse eller säger något. Det första du reagerar på är VAD det var han gjorde. Det andra som sker är att du därmed gör en analys av situationen.

Mannen på tåget reser sig sedan upp och plockar fram en bok. Ur boken läser han sedan en stund och du funderar på vad det är som han ler åt..
Genast börjar du pussla, fullständigt omedvetet lägger du bit för bit på plats och ganska snart har du en (för dig) ganska klar bild av situationen. Mannen tycker helt enkelt om att läsa och har förmodligen nära till sina känslor då han öppet börjar skratta. Ett kort ögonblick senare plockar mannen fram en frukt ur sin väska. Vi säger att det är en apelsin. Mannen är INTE  allergisk mot citrusfrukter. TROTS detta använder mannen handskar när han delar apelsinen i skivor OCH ser en smula ledsen ut...någonting stämmer plötsligt inte.....

Under resans gång märker du också hur han pratar med personen brevid honom, själv sitter du mitt emot och bara studerar. Han säger saker och verkar till synes nöjd igen med den rådande situationen. Tåget skälver till och han tittar ut genom fönstret. De båda blir lågmälda och din nya slutsats är att han inte vill att någon annan i vagnen ska veta vad som sägs. Flera andra personer i vagnen försöker lyssna, men ögonkontakt undviks och du blir mer och mer nyfiken....inte på dialogen, utan på VARFÖR mannen faktiskt väljer att prata lågmält...o varför han väljer att dela apelsinen med handskar på sig?


Person nummer två går en stund senare av vagnen och du har då vid det här laget förstått att de båda känner varandra, inte så svårt att förstå kanske...men grejen är att du förstår det utan att lägga större tankeverksamhet bakom, du har med andra ord summerat situationen...REALITET...

Intuitionen då?
Nja...den är lite mer svårgripbar som sagt....

Men ungefär så här: Mannen har ätit frukt, läst ur en bok och skrattat, samtalat med person  nummer 2 och delat en frukt med händerna. Föreställ dig nu, att mellan dessa uppenbara saker finns ett skimmer av någonting du inte kan sätta ord på. Du vrider och vänder, men får inte i hop det. Det finns de som säger att de kan förnimma andra människors känslor och visst är det så...jag anser mig själv vara relativt duktig på detta. Även att tolka mina egna förnimmelser rätt.

Detta innebär att:
Din INTUITION kommer av REALITETEN att han åt en frukt med handskar på sig!? Dessutom var han först glad sedan nedstämd.... Frågan är bara...varför?

Om jag då har fyra realiteter (som var och en för sig inte betyder ett dugg) samt en "intuition" borde ju detta vara nog för en relativt bra slutsats...inte sant?
Men riktigt så enkelt är det inte heller.
Det är först när INTUITIONEN blir en realitet, ett faktum, som du med bestämdhet kan avgöra den rådande situationen.
Eller va fan...ännu enklare. Du ser något som är misstänksamt, granskar det närmre och ser då att din intuition stämde.


Tre saker sker samtidigt i ditt medvetande.
Alltså, du SER någonting, du KÄNNER någonting och du ANAR någonting. När ditt pussel kommit på plats återstår bara det lilla enkla: Hantering av situationen.

Hantering av situationen beror till största delen på VAD du kommit fram till samt VARFÖR det är som det är.
Det finns självfallet ingen patenterad lösning på hanteringen av detta, men ditt förnuft och känsla säger mycket.
En del konfonterar situationen omedelbart. Andra väntar ut. Detta beror SJÄLVKLART på hur mycket det berör dig som person! Jag menar, om en man sitter o äter en apelsin men använder handskar, ja då ligger du inte sömnlös... hehe..

Hur är då min egen inställning till realitet kontra intuition?
Jo ungefär så här.
Om jag ser en god vän göra någonting brottsligt säger jag utan tvekan till denne att han/hon gör fel. Utan rädsla för att själv hamna i en känslomässigt jobbig situation. Skulle däremot personen göra något som, jag TROR, drabbar mig känslomässigt i första eller andra hand, skulle jag förmodligen inte göra samma sak med rädsla för att hamna i en känslomässigt obehaglig situation. Jag misstänker att det i grunden handlar om "konflikträdsla".... för tänk om man har fel!?
o andra sidan, har man både realitet (fakta) och fått sin intuition bekräftad som sann, ja då har man ju inte fel....typ...
Mannen åt ju faktiskt apelsinen men använde handskar när han delade den.

SLUTSATS.
Om jag då har rätt i MIN intuition...betyder det i så fall att det är det hos andra också?
Nix..inte ett skit. För vad som är rätt eller fel kan bara den enskilde individen avgöra.
Så länge den påverkar mitt inre är jag dock i min fulla rätt att avgöra hur jag löser känslan...med sans och förnuft.

Skeptikern skulle säga: ponera att din intuiton blir bekräftad och du förstår vad som sker runt dig..MEN ligger utanför det du kan påverka.....Vad gör du då???

Ja du...inte fan vet jag..
Bloggar kanske...
Skulle nu intuitionen bli verklighet och fylld med en del obehagliga överraskningar som man inte visste om...tja...
nä...jag vet faktiskt inte.........

Risken finns alltid att den intuition man har faktiskt inte behöver stämma överrens med verkligheten...o har man då målat fan på väggen i onödan, ja då har man ju liksom skitit bort allt..


Sedan finns den andra sidan av myntet...de som hyser så stor självinsikt att de snubblar på den...
I bland tror jag människan tenderar att överanalysera, detta beror nog främst på rädsla för att känna obehag..eller ännu värre...få misstankar bekräftade..

Detta gäller självfallet både i kärlek, jobb och vardagslivet...

Jaja..... I grund o botten tror jag på det goda...

för..

vad skulle jag annars göra...




så e det...