Så där ja.....
Nyårsafton, hemma 08.40. Tack alla..tack...tack.
Men nu är det inte nyårsafton längre....Sååååå då var det dags igen.
Nytt år..nya tider...nya "issues".
De två veckorna hemma i Karlskrona har som vanligt bjudit på allt och lite till. Fest, hångel, sprit, öl, vänner, Calvados, barnmat, glass o annan skit har givit mig fantastiskt många skratt.
Men nu..nu jävlar blir det andra bullar. Nu ska "skiten ut". En stillsam uträkning ger mig facit på alkoholhaltiga drycker under två veckor och jag blir mörkrädd. 44 öl. Tre flaskor rött. En flaska sprit. En flaska vitt. En flaska glögg. Fem gin o tonic (på krogen!)o en massa annat jag inte minns.
På efterfester har jag sjungit, dansat naken (nästan), spelat trumpet(?) och givit utlåtanden om människors brist på självinsikt genom analys av deras dryckesvanor samt vilka hångelpartners man/de har...japp.
Under julaftonskväll drack jag sedvanligt min öl i lugn o ro, inväntade resten av familjen för att spela ett sällskapsspel, "så kan det låta" tror jag det heter. Jag hade för övrigt samma morgon kommit hem till min egen lägenhet klockan 07.30 efter en fest som..ja. Jag var vettlöst bakis när en av mina bröder hämtade mig för att åka hem till Hässlegården (villaområde där jag är uppvuxen). Under hela dagen mådde jag som jag förtjänade. Som sagt, när vi då efter mkt om och men samlades runt bordet vid åttatiden på kvällen för att spela säger fadern i huset följande: "Men ehh..ska vi inte packa upp T:s julklapp..den stora?" T är systerysters grabb..han är tre år. T hade fått en julklapp av systers kompis EFTER att tomten varit hos oss...(märkligt).
Jag hade fortfarande inte en aning om denna sista julklapp eller vad den innehöll utan satt o väntade på alla för att få spela "nån jävla gång". I min iver och irritation svepte jag en bärs, gick o hämtade en till o tog lite revben. Kort efter sätter sig alla runt bordet för att ääääntligen spela. Då står T:s morfar o packar upp och sätter ihop T:s sista julklapp...
Ett trumset...!?
Jag tittade på syster o frågade snällt om hon kunde fråga honom om han kanske kunde spela lite senare. Det kunde han inte.
Som sagt, pubertala äventyr blandat med januarimorgnars kranka blekhet har på något märkligt sätt stärkt mig inför den stundande terminen med ungarna på jobbet. Lägger in en bild som summerar dessa två veckor ganska rättvist. Calvados, kaffe o tryffel. För nog är det väl så, att med vänners hjälp ter sig alla barnsliga upptåg hur vettiga som helst...
så e det...
Äntligen!