mackesblogg

I dag hade vi arbetsplatsträff på jobbet. Vi satt i små grupper med ca:7 pers i varje.
Vi skulle diskutera saker som man gör när man ska förbättra saker på en skola.

fy fan så tråkigt...

pedagoger ska tycka så förbannat mycket hela tiden...o tycker de inget så snackar de ändå.

I min grupp fanns det två herrar i övre medelåldern samt tre kvinnor mellan 28 och 44...typ
De två herrarna är två av de på jobbet som jag faktiskt  med öppet sinne kan säga att jag tycker om. I alla fall att jobba med.
Av de tre kvinnorna fanns MA ..hehe..kvinnan som gillar marockanska pojkar med spända små skinkor. MA var trött men argumenterade för det vi skulle argumentera om.
Vi roade oss också med att prata "svenska med engelsk brytning".



I gruppen bredvid våran fanns två (2)!! fettopretto-pedagoger. De pratade högt o brett o hur de vill att skolan ska vara uppbygd och hur vi ska låta eleverna bli delaktiga i den demokratiska processen...blabliblablöö......
ett jävla ståhej och "se-hur-duktigt-jag-jobbar-fan-vad-jag-e-bra" floskler basunerades ut högt och tydligt varje gång vår chef gick förbi deras bord. Med huvudet på sned och breda leenden tittade de på rektorn för att få dagens dos av egoknarket : "se mig, bekräfta mig"....


I en annan grupp hade man lycktats sätta två (2)!! var-ska-jag-sitta-pedagoger....hejbaberibadamdididum..
I en grupp med två var-ska-jag-sitta-pedagoger blir ångesten dubbelt så stor. De två borde rimligtvis utjämna varandras osäkerhet och skapa en enhet...men icke. I stället ser man övriga sällskapet vrida sig och fundera på middagsmaten...till nästa måndag!
Var-ska-jag-sitta-pedagogen nr1 flackade med blicken medans den andra bet på naglarna. De hade dessutom en trött-pedagog vid sitt bord som skruvade på sig och såg besvärad ut. Trött-pedagogen tittade på de båda var-ska-jag-sitta-pedagogerna och lät dem tydligt förstå vem som jobbat längst på skolan samt att han/hon "minsann kan det här med elevdemokrati"

Jag funderade på vilka som hade rakad balle o vilka som hade högst lön... såg inget samband...för övrigt.

Sedan var det dags för SCHEMAKOLL.....
På min skola gör man om schemat först en gång för att göra alla förbannade, sedan igen för att försöka tillmötesgå de som är förbannade, sedan en gång till och då kallar man det för "slutgiltligt schema", men ändrar sig sedan och säger att: "ja, det e klart, det fiiiiinns ju öppningar för den som verkligen vill ändra sitt schema, dock begränsade sådana".
Skitsnack, de enda öppningar som fanns i  denna matsal i dag var 70 analöppningar.
När man då tror att schemat är klart kommer ALLTID minst en prettofetto-pedagog samt en pensions-pedagog och ska ändra om hela skiten. Var-ska-jag-sitta-pedagogen vågar inte säga ett knyst...

Efter en stund kom det in en person vi inte kände igen. GT sa då att: hon kan inte vara lärare...hon ler ju.
Vi nickade i samförstånd o pratade sedan om ryggbesvär och vattenkastning...ja, på toaletten alltså.

Döm om min förvåning när jag i dag kom in på personaltoaletten runt 11.30 och det luktade inget bajs alls!!??
Jag sprang genast upp till vår "administratör"! på jobbet, hon e snäll, o frågade om jag kunde få se på en lista vilka som var sjukskrivna i dag.
Tänkte att genom detta kanske jag kunde utröna vem bajsmannen/kvinnan är hehe...
Gick tillbaka ner till personalrummet... då kände jag doften av dåliga matvanor sprida sig så fort jag öppnade dörren.
Personen hade för dagen ändrat rutin!!!!! och kluttat en anings senare än vanligt.
fan...

I morgon ska jag slåss med elever på badet. Tonåringar på ett bad är en märklig företeelse. Röstresurserna ökar 200 % och de pratar med varandra genom slag, knuffar samt grymtande läten. Handdukssnärtar förekommer också. I duschen jämför man och garvar åt den mindre utvecklade och som grädde på moset får han inte vara med i bastun. Efter detta bär det av igen till skolan. Då ska man traditionsenligt på vägen dit skrämma gamla tanter med hund genom grymtningar och knytnävsslag på axlar, skulderblad samt "daska varandra" på "stjärten".

Men som sagt, i morgon är det också fredag...hejhopptrudelifiderullanlej.. MA, PG, L och jag ska åka in till stan o ta en hamburgare och öl på bagpipers inn för att sedan gå hem till MA:s ostädade lägenhet o spela spel o dricka vin.
Återkommer med detta vid ett senare tillfälle.




så e det...

Tjejer/ kvinnor ska(?) vara rakade, eller ja, delvis rakade enligt den rådande kultur vi har i dagens "sexsverige".
Men grabbarna då?

Kollade in en dejtingsida i går på nätet där man visar lite granna bara :)..inte speciellt porrig.
Men döm om min förvåning när jag ser alla dessa ballar med pubishår upp till bröstvårtorna......

SJÄLVFALLET är det en världslig sak o visst fan bestämmer man själv, men nog ter det sig lite konstigt att kvinnor ska raka sig både under armar, ben och bävern?
Medans grabbarna ser ut som vattenbrunnen i en turkisk ångbastu en fredageftermiddag i december...
Nu kan jag väl iof inte bry mig hur grabbarna ser ut runt ballen, men nog bör det väl i jämlikhetens namn vara lika självklart att männen "friserar" sig..eller?

Tog upp ämnet till diskussion med en arbetskamrat och fick till svar: ja, jag e nog lite för gammal för att bry mig om sådant..tihi..
Vadå för gammal? Man blir väl inte för gammal för att bry sig om huruvida något kan förbättras eller inte?
Jag frågade sedan en yngre kompis via msn hur hon ser på saken. Där var det annat ljud i skällan.
Hon hade mycket bestämda åsikter om mannens behåring och sa följande:
"Ja, va fan, det seeer faktiskt lite fräschare ut om killen ansar sig".
Jag kommenterade att hon ju har en del erfarenhet... 

vid nästa möte med henne kommer jag enligt henne få, citat: "en jävla käftsmäll". slut citat.

smidigt macke...jättesmidigt... verkligen..


Konklusionen är: Ju yngre man är, desto mer bryr man sig om i fall man ska raka ballen eller inte.

För övrigt såg jag i dag en kvinna på tåget som hade mustasch... inte fint.
Hon log mot folk som satte sig mitt emot henne och tycktes vara fullständigt ovetandes om dessa enorma överläppshår...
de drog onekligen blickarna till sig och folk kunde liksom inte sluta titta...helt enkelt.
En kort stund funderade jag på om "hon" i själva verket var en "han". Sedan såg jag att det ju faktiskt var en kvinna.
En rysning gick genom kroppen när jag två stationer senare fortfarande hänfört satt och smykikade på dessa enorma hårstrån som letade sig ner över läppen...jag insåg då hur hon med stor förmodan såg ut där nere...
som syrian-josé skulle sagt det:  Fiiii fan.
Denna skräcksyn etsade sig fast och jag kände hur kapten haddock drog sig allt längre bakåt in. Till slut hade jag tappat känseln helt och insåg att håriga överläppar på kvinnor berör mer än håriga ballar på grabbarna.

typ..


så e det...

Har efter viss iakttagelse ytterligare saker att gnälla om...så klart.

Tänkte förklara de 12 olika PEDAGOGTYPERNA, med stoor risk för att verka vara en jävla gnällspik..men det skiter jag i.

1. Prettofetto...
Prettofetto ser sällan sig själv (på jobbet) som den svage, men bär en enormt dålig självkänsla när han/hon sitter i sin ensamhet och begrundar det han/hon blivit. Låter ofta sin pedagogik ta form av barska tillsägningar både till elever och kollegor. Prettofetto har en enorm lust att synas och höras...även i de mest ointressenta sammanhang. Säger ofta "sanningar" till sina kollegor i tron att detta ska inge respekt och beundran. Läser litteratur bestående av heminredning varvat med skitdåliga harlekinpockets eller "intellektuella" böcker.
Prettofetto-pedagogen överarbetar ofta det han/hon tar sig för...vilket inte sällan leder till dåliga matvanor och återkommande tabletter mot diarrè.

2. Var ska jag sitta..pedagogen.
var-ska-jag-sitta-pedagogen är praktiskt taget osynlig. Han/hon gör inget väsen av sig även i de situationer där det krävs. I stället sätter var-ska-jag-sitta-pedagogen sin tillit till närmsta mentorskollega så fort det börjar osa i sakfrågor. Han/hon har nämligen så jävla dåligt självförtroende att minsta motgång leder till darr på underläppen.
var-ska-jag-sitta-pedagogen bajsar aldrig på skolan i skräck för att någon mot förmodan skulle komma in efteråt. Rädslan att bli kristiskt granskad är så stor, att han/hon hellre håller sig och i stället gör månatliga besök hos en läkare där man konstaterar att han/hon för sjätte gången detta läsåret har fått urinvägsinfektion med tillhörande magsmärtor.
Ses ofta sittandes i matsalen med prettofetto. Har en tendens att överkonsumera värktabletter då hypokondrin ofta knackar på dörren. Ses ofta med en god men "dämpad" klädsmak då han/hon inte vill utmärka sig för mycket.
Var-ska-jag-sitta-pedagogens musiksmak är en reflektion på dennes ängsliga personlighet, nämligen "absolute music"-skivor.

3. Pensions-pedagogen.
Pensions-pedagogen har varit med för länge för att gå på alla nitar så som utökade arbetsuppgifter, utan låter i stället dessa mycket smidigt och nästan osynligt bli var-ska-jag-sitta-pedagogens ansvar. han/hon har också en mycket strukturerad arbetsgång, vilket ofta leder till konflikt då ledningsgrupp eller skolchef vill införa förändringar..även om de är bra.. man hör då i bland saker som: "Det var bättre förr" och " ska det här verkligen vara nödvändigt?".

4. Slicka-uppåt-sparka-neråt-pedagogen.
Slicka-uppåt-sparka-neråt-pedagogen har vissa likheter med prettofetto-pedagogen, men med den skillnaden att han/hon i stället faktiskt siktar på att klättra på karriärsstegen inom den lokala skolan. Ses ofta som ett hot av prettofetto-pedagogen då de båda har en stark vilja att få gehör för "sina" ideér. Slicka-uppåt-sparka-neråt-pedagogen har en utvecklad förmåga att låta saker få bli mer invecklade än vad de i själva verket är, vilket gör att hans/hennes ego växer i takt med alla floskler. Han/hon klär sig strikt och ofta utan känsla för stil och har som grädde på moset en jävligt ful bil. Har ofta en självbild o självsuppfattning som är allt annat än korrekt.
Bär också parfym som är diskret.

5. Va?-pedagogen
Va?-pedagogen ser inte det uppenbara i skolans vardagsproblem, så som fyrverkerier i korridorer. Han/hon har däremot en otroligt utvecklad förmåga att undervisa..konstigt nog... och är ofta favorit hos eleverna. Detta beror oftast på att va?-pedagogen inte har en jävla aning om det som sker runt omkring. I sin egen sfär har va?-pedagogen mycket bra koll, men så fort det rör annat ter han/hon sig fullständigt aningslös. Stundtals kan detta förväxlas med ignorans, men så är inte fallet. Va?-pedagogen ser gärna på tv, men bara svt, samt läser mycket böcker. Kan också uppfattas som en aningens "sinnesslö".

6. Skämta-om-kuken-pedagogen
Skämta-om-kuken-pedagogen ser sig själv som fulländad och har inga större ambitioner att "komma" någonstans.
han/hon använder ofta sin lediga tid med att skämta med kollegor om sådant man egentligen skiter i, dock vågar ingen säga hur jävla tråkiga skämten är med risk för att verka vara en Prettofetto-pedagog. Han /hon låter också folk  få höra vad han/hon gjort och inte gjort i helgen. Sysslar sällan med annat än skämt om både ledningsgrupp och elever.

7. Nervös-pedagogen.
Nervös-pedagogen kan liknas vid Var-ska-jag-sitta-pedagogen men är inte lika medveten om hur han/hon uppfattas. Han/hon kollar gärna en gång extra över axeln på eleven så det blir "rätt gjort". Nervös-pedagogen skapar ofta irritation runt sin person då han/hon ständigt flackar med blicken och har en något ansträngd andning, samt ska "trippelkolla" allting. Makalöst dålig klädsmak i kombination med dålig andedräkt gör Nervös-pedagogen till elevernas favoritobjekt att driva med.

8.Stirr-pedagogen
Stirr-pedagogen har en del gemensamt med nervös-pedagogen men är inte lika utsatt av eleverna, detta pga hans/hennes goda självbild. Stirr.pedagogen är fullt medveten om sina brister och låter ofta kollegor få ta del av dessa. I bland som ett slags "försvar" mot eventuellt kommande misstag. För misstag är något Stirr-pedagogen ofta gör i ett led av sin oförmåga att stanna upp och ta det lugnt. Stirr-pedagogen är ofta uppskattad av elever då han/hon alltid "tar tag" i saker med en gång. Handikappet att inte kunna varva ner ses ofta som en tillgång av ledningsgrupp och chefer...däremot inte av Stirr-pedagogens närmsta kollegor.
Stirr-pedagogen bangar inte för att bajsa på skolan, glatt låter han/hon i stället påvisa vikten av en sund mage.

9. Trött-pedagogen.
Trött-pedagogen har en till synes något tveksam inställning till sitt arbete. Inte att förväxlas med pensions-pedagogen. Trött-pedagogen är ofta sävlig i sitt arbetssätt och kommer ofta försent till informationsträffar samt till möten som är inbokade en månad i förväg. Trött-pedagogen har en tendens att låta saker bara bero och låter mer än gärna andra ta ansvaret. Ju mindre ansvar ju mer "egen" tid. Han/hon ses ofta sittandes med en kaffekopp med tillhörande kaka.
Trött-pedagogen tycker ofta att hans/hennes insatts i skolarbetet är avgörande för de elever han/hon har. Med andra ord ser sig trött-pedagogen som en nyckelfigur i sin roll som pedagog. Detta kan verka en smula märkligt med tanke på trött-pedagogens inställning till arbete. Trött-pedagogen ser nämligen inte sina egna brister i det han/hon gör eller inte gör. Har ofta en ganska butter inställning till både elever och kollegor. Ofta plump.

10. Duktig-pedagogen.
Duktig-pedagogen är ofta nyutexaminerad och behärskar tre ämnen som om det vore det mest naturliga i världen. Duktig-pedagogen sysslar ofta med sport på sin fritid, gärna extremsport och använder sin energi till att veckor i förväg förbereda lektioner där eleverna får uppleva nya "djärva tag".
Duktig-pedagogen är sällan mottaglig för kritik, då han/hon redan i tidig ålder lärt sig att "ta vara" på sig själv.
Ses ofta i sammanhang där frågeställningar förekommer, räcker mer än gärna upp handen på seminarier och ställer frågor som 95% av resterande deltagare inte kan stava till. Han/hon har full koll på bankkortet och har ett rättspatos som blir löjeväckande. Elevkontakten blir då lidande då han/hon mycket mycket sällan låter elever få sluta fem minuter tidigare. Han/hon låter ofta påskina vikten av sitt engagemang och hur mycket han/hon tycker om sitt arbete. Är mycket sällan sjuk och är han/hon det går han/hon till jobbet ändå.
Saknar humor.

11. Über-pedagogen
Über-pedagogen umgås oftast knappt med någon alls, möjligtvis med prettofetto-pedagogen i matsalen, såvida inte han/hon utgör något hot mot über-pedagogens ställning som "Kung/Drottning" av pedagoger i skolan.
Überpedagogen ser sig själv som totalt fulländad, men skämtar slentrianmässigt om att "ingen är ju fulländad".
Han/hon sätter sig själv i första hand i varje sammanhang och har ett ego lika stort som penisen på en blåval.
Han/hon hyser mycket ofta agg till den som försöker "tillrättavisa" honom/henne. Detta blir ett återkommande ämne under det årliga medarbetarsamtalet med chefen. Über-pedagogen berättar gärna vitt o brett i fall han/hon har en relation med någon som råkar vara chef eller har något annat statusyrke. Ses mycket ofta skrattande tillsammans med chefer och andra i ledande roller på skolan. Ser sig som ödmjuk men fnyser öppet åt den som inte tycker som han/hon. Knullar max tio ggr om året, vilket avslöjas i hans/hennes något "torra" inställning till fysisk närhet och ömhet. Låter också påskina att han/hon är en människokännare...vilket är totalt fel...
Über-pedagogen ser definitivt inte ironin i sina egna gester och har en nära relation till slicka-uppåt-sparka-neråt-pedagogen då de delar samma uppfattning om vikten av att "vara bäst".

12. Snäll-pedagogen.
Snäll-pedagogen är en människa som ger mycket av sig själv och sällan hamnar i konflikt med arbetskamrater. Han/hon har ett smittande lugn och ställer oftast upp. Snäll-pedagogens sämsta sida är att han/hon kan tendera att överanalysare situationer vilket gör att missförstånd uppstår, men inte värre än att han/hon löser dem vederbörande. Snäll-pedagogen förhåller sig relativt neutral i sakfrågor och vill sällan ta någons parti. Han/hon är den pedagog som alla kan umgås med. 

Vilken av ovanstående pedagogtyp som bajsar på personaltoan varje dag runt 11.30, kan jag inte komma på....
Dagens blogg är inte ett "påhopp" på någon enskild person utan bör ses i sammanhanget som en satirisk skildring av en yrkeskategori jag beundrar.
Skulle någon mot förmodan ta illa vid sig... tja, börja blogga.




så e det...

alla har någon gång suttit med sura jävla arbetskamrater och undrat varför de inte byter jobb.
Tror jag..
Jag har det i alla fall.
I dag på jobbet försökte jag starta en konversation med en arbetskollega. Det gick inte.
Jag slängde ur mig saker som: "jahaja, dagen varit bra eller". O fick till svar: "ja".

Jag förväntar mig inte uttömmande svar, men liiite jävla entusiasm skadar inte när man försöker bjuda till.

Det är EXAKT JUST DÄRFÖR jag bara umgås med vissa på jobbet, personer som jag har en hyfsat delad världsfilosofi med.
Jag är såååå trött på människor som ser sig som offer..på jobbet alltså. Människor som tycker ALLT ÄR SÅÅÅ JOBBIGT...

byt jobb.
byt jobb.
byt jobb.


Det finns personer på mitt jobb som praktiskt varje dag har något som äääär såååå jobbigt.
Är det inte elever så är det nån annan skit.

De jag tycker om är det andra bullar med ( o kakor ) de tycker i stället saker är så där lite lagom jobbiga.
Svenskt lagom hahaha..
Dessa människor kan man leka "Kapten Patt" med. Det är en sifferlek som går ut på att man ska dricka öl om man säger fel. Vi säger ofta fel...inte med vilje, snarare för att vi dricker just öl.
Det har inte ett skit med pattar att göra.....

De personer som inte är involverade i denna muntra skara pedagoger visar sin förundran ( o i bland avsky) genom att slänga ur sig en massa jävla floskler om personalfester och andra happenings.
Om vi ska gå ut med valda personer från jobbet brukar jag högt o tydligt förkunna det för övrig personal.
Bara för att jag tycker det är skitkul att provocera fram en reaktion..o den brukar sällan vänta på sig. 

Sedan har vi kategorin människor på skolan som ALLTID ta mig fan ska kläcka ur sig de mest ointressenta saker.
Man hälsar på varandra i korridoren och "småpratar" lite.... om saker som man inte bryr sig ett skit om.

Med andra ord, på vår skola tillämpar man principen av "OMVÄNT INTELLIGENSSNOBBERI".
Detta innebär följande: Man finner nöje i en diskussion just på grund av dess låga intellektuella värde, man ser inte heller ironin i detta, utan nöjer sig med att känna sig liiiite "för mer", just för att man B JUDER på sig själv genom att man "står ut" med att prata med vederbörande.
Jag väntar på den dagen då någon stannar upp och säger: "Jo, det är väl ok, i helgen rakade jag arslet, blev jättebra. " Eller: "jahaja, så hur e det då, penslat ballen efter helgens nöjen?"
DET hade varit fan så mycket mer intressent.....

Vart det för svårt ?


jaja... kapten patt är iof inte en särskilt intellektuell lek...  men kul.




så e det...